Jag och min pojkvän jobbar på olika orter på vardagarna och träffar bara varandra på helgerna hemma i lägenheten. Hittills tycker jag att det gått ganska bra och vi har arbetat så här i ett halvårs tid. Finns det några flera par där ute i bröllopsvimlet som träffas sällan? Hur får ni det att fungera?
Vi träffas också bara på helgerna...så har det varit i 1 år. Ibland är det sjukt jobbigt och ibland går det bättre. Dock har vi sagt att vi bara fortsätter såhär tills om/när vi blir gravida.
Förr oss funkade ett tag. Nu har han lagt ner stockholm o kommit hem. Jippi!! :D
Jag vet percis hur du känner dig! Jag har min blivande i USA. De e så tufft att vara ifrån varandra en längre tid. Men vi har klarat de bra. vi har alltid haft ett datum vi ska ses igen, så man har något att blicka fram emot. vi pratar varje kväll över internett eller telefon så blir inte längtan så stor!
Jag och min make hade distansförhållande (Sverige-Frankrike) under ca 4 ar, under studietiden. Da sags vi i snitt en eller två veckor max varannan eller var tredje manad, ibland ännu mer sällan. Knappast roligt, knappast nagot jag rekommenderar men det KAN fungera. Vi tog en dag i taget; utan att sâkert veta hur det skulle gå. I ar har vi varit tillsammans i 15 ar.. 
Min man jobbar utomlands sedan två år, och kommer i bästa fall hem varje helg, men oftast kommer han hem varannan helg, eller var tredje...
När han kommer hem var tredje helg, så blir jag sur och grinig, men det är väl mycket hormoner, och känslor som kommer i olag på något sätt. Egentligen borde man ju vara jättelycklig över att man ses, men samtidigt så är jag sur/ledsen att han inte har åkt hem förräns nu...
Egentligen är jag ju överlycklig att han är hemma, men det slår över åt andra hållet på mig... 
Konstigt det där... 
Men det blir ju så kompakta helger när han kommer hem också, svärföräldrarna vill ju bjuda på middag, vi ska träffa vänner, vi har sex katter som det ska kelas och gosas med, vi ska storhandla osv...
Nu håller vi dessutom på att renovera hemma, så jag har levt i ett skrotupplag i flera månader, känns det som... Jag har gjort mycket av renoveringen själv, men jag har inte bil eller körkort, så allt sådant måste ju fixas när mannen är hemma, och vi kan låna svärmors bil...
Samtidigt så vill man ju bara stanna i sängen och inte behöva träffa en massa andra på helgerna, så det blir ju lite stressigt att få in allt man vill/ska/bör göra på helgerna...
Vi pratar via Skype på kvällarna, och så har han ett billigt mobilabonnemang, så han kan slå mig en signal då och då...
Ett annat bra tips är att spela Alfapet,(Betapet heter nätversionen) på nätet. Det gör vi ofta, fast bara med varandra. Då umgås man ju lite, fast vi är i olika länder. 
www.betapet.se
Vill bara säga att jag tycker att ni är jätteduktiga!!!
)
Vi ses bara på helgerna. I helgen som var var jag tvungen att åka på konferens med mitt företag så vi kommer inte ses på 2 veckor. Det är sjuk jobbigt tycker jag. Hoppas på att det är max ett halvår totalt (18 veckor kvar...).
När han väl är hemma vill man bara gosa o det i sig gör ju att man inte direkt är ute som tidigare och då blir man hängig och sur för att man slöar för mycket. Svår balansgång tycker jag.
Jag jobbar dag och min sambo kväll, vi träffas ca. 30 minuter till en timma på kvällarna och sen helgerna. Fast jag jobbar oftast lördag.. så då blir det egentligen inte så mycket heller.
Har haft det så nu i två år, det fungerar. Huvudsaken är ju att vi har jobb och att vi faktiskt trivs med dem.
Vårt förhållande fungerar underbart i alla fall, sexlivet blir kanske något lidande dock.
Oj jag beundrar er verkligen att ni klarar distansförhållande!
Hade själv ett en tid men det funkade inte.
Nuförtiden blåvägrar jag att ha ett förhållande på distans. Skulle inte klara av det helt enkelt. Jag skulle gå omkring och vara ledsen hela tiden och det är inte så man skall leva. Men som sagt, tycker det är jättestarkt av er!!
Det är ju sällan man VÄLJER att ha ett distansförhallande, utan det BLIR sa av nagon anledning. Och det där med distans spelar eg inte sa stor roll.. om killen bor vägg i vâgg och man ÄNDA inte kan träffa honom sa är det ju samma sak, fast nästan värre..
Lider med er, vi får i alla fall nätterna tillsammans, även fast vi sover! Är den bästa tiden på dagen
Jo och när man ska vara ifran varandra sa är det sa mycket lättare om man har ett exakt datum när man ska ses nästa gang. Det värsta var perioderna när man inte visste när vi skulle kunna ses nästa gang..
Fru Cinderella skrev 2008-03-11 12:56:13 följande:
Vad roligt att så många svarat på tråden! Känns skönt att veta att man inte är ensam där ute och saknar sin älskling :)
Min syster tipsade mig om ett örngott som visst finns att köpa på designtorget. Det fungerar så att om jag kramar örngottet där jag befinner mig, så lyser hans örngott varhelst han befinner sig :) Riktigt smart tycker jag!
Kramar på er alla par som får det att fungera med många mil däremellan!
Min sambo arbetar på sjön och är oftast borta i 10v för att sedan vara hemma lika länge.Med två barn,jobb och hem blir det ganska tungt ibland,men det funkar..han är ju helt ledig när han väl kommer hem och då har vi all tid att umgås!
Oh, det verkar ju jättemysigt!
