Jag och min make hade distansförhållande (Sverige-Frankrike) under ca 4 ar, under studietiden. Da sags vi i snitt en eller två veckor max varannan eller var tredje manad, ibland ännu mer sällan. Knappast roligt, knappast nagot jag rekommenderar men det KAN fungera. Vi tog en dag i taget; utan att sâkert veta hur det skulle gå. I ar har vi varit tillsammans i 15 ar.. 
Det är ju sällan man VÄLJER att ha ett distansförhallande, utan det BLIR sa av nagon anledning. Och det där med distans spelar eg inte sa stor roll.. om killen bor vägg i vâgg och man ÄNDA inte kan träffa honom sa är det ju samma sak, fast nästan värre..
Jo och när man ska vara ifran varandra sa är det sa mycket lättare om man har ett exakt datum när man ska ses nästa gang. Det värsta var perioderna när man inte visste när vi skulle kunna ses nästa gang..
Fru Cinderella skrev 2008-03-11 12:56:13 följande:
