-
-
För det första så hade JAG aldrig haft armband, halsband, örhängen, slöja och hårdekorationer - det blir för mycket enligt mig. Men om du nu bestämt dig för de fyra första och bara funderar på håret, då skulle jag definitivt välja pins istället för diadem - diadem blir verkligen TOO much, speciellt med tanke på hur din klänning ser ut.
-
Smyckena är jättefina
-
Får jag ösa ur mig lite? Pleeease? Om ni inte vill läsa så kan ni ju skippa det här inlägget
Jag känner mig lite frustrerad. Eller mycket egentligen. Ni vet ju att jag vill göra om i lägenheten, vilket leder till nån form av dubbel frustration. Det känns lite jobbigt att jag ibland är så irriterad på bröllopet för att alla pengar går dit istället för till grejer till lägenheten. Känns ledsamt att känna så, bröllopet ska ju vara ENBART positivt liksom. Men å andra sidan så känns det inte som att det är så många alls om är positiva och "yckligt spänd" inför den dagen. Tyvärr måste jag säga att jag är lite besviken på min tärna, jag måste jaga henne så fort jag vill ha hjälp eller råd angående bröllopet och jag tycker det är ganska sällan hon själv för det på tal. Trodde hon skulle vara med mig helhjärtat liksom, men icke. Och så är jag besviken på mig själv för att jag inte kan känna enbart glädje.
Så, nu är jag klar -
Örhängena är perfekta, så det lär inte bli för mkt med halsbandet till. Men jag röstar fortfarande bort diademet
-
F*n vad jag gnäller jämt, snacka om att förstöra stämningen
-
Anja: Eftersom vi ligger lite efter pga tidigare glapp i löner så kan vi inte göra så. Pengarna som kommer in på lönerna efter bröllopet ska ju sparas till resan, vi kan ju inte räkna med att vi får så pass mkt i bröllopspresent att det räcker liksom. Vi åker ju ganska tätt inpå ändå... Vi har ju pengar över efter sparande, men LIVET kostar ju också pengar liksom. Och så fort man har en krona över så tycker man att man borde spara den istället. Suck och pust. Men det är ändå tärnan som grämer mig mest just nu, när jag väl började tänka på det.
Förstår att det känns jobbigt med svägerskan, jag hade blivit tvärsur! Det är ju ERAT bröllop, hon kan väl inte likställa sina barn med era och sen tro sig kunna bestämma bordsplaceringen dessutom?! GRR! -
Nej, vi skulle aldrig ta lån för det faktiskt, inte när vi har pengar så att vi faktiskt klarar oss. Lasse skulle smälla av!
-
Haha, nu låter det ju verkligen som att jag dissar allt du säger, men jag är ju självklart tacksam för att du försöker!
-
Äh, jag tycker ni ska placera dem som ni tänkt från början, sen får de ta ställning till om de vill komma eller inte! Så kall är jag
För något år sedan hade jag också kunnat låna upp lite på boendet, tagit en IKEA-kredit eller liknande, men inte numera. Det är så skönt att slippa alla krediter och det är så härligt att se lånet minska stadigt varje månad