Snart fruar! Sommarbröllop 2008 spurtar mot målet.

Det klarar du galant!

Det går ju tyvärr inte att komma ifrån att man blir bedömd, det är ju det intervjun är till för Men förhoppningsvis leder det ju till något bra, och då är det ju värt det

Anja: Det där med att inte kunna lära sig saker när folk är närvarande måste vara jättejobbigt, det blir ju som ett sorts handikapp!

Anja: I know, vi har ju redan slagit fast att du var lite knäpp när det var dags för förlossningar

Jag har också varit lite sådär, men inte så till den milda grad att jag totalt vägrat nånting, inte tagit körkort osv.

Men körkort - då kan du ju ta lektioner med någon helt okänd? Och då BEHÖVER du ju någon liksom. Men körkort kanske inte känns så viktigt för dig eller?

Anja: Tycker absolut att du ska sätta igång med det där nu, tänk så NÖJD du kommer att känna dig sen! Och inte alls lika låst osv...

Nu blir det käk här!

Tillbaka!

Känner mig lite nere måste jag säga. Vi har ju sagt att vi vill ha barnfritt på bröllopet, men att Ia och Lasses brorson Emil naturligtvis var välkomna. Ia kommer dock inte och tills igår har jag trott att Emil skulle stanna hemma också, jag menar - hur kul är det att vara 4,5 år och ensamt barn på ett bröllop med massa tal och grejer? Men igår kläcker Lasse ur sig att han minsann visst ska komma, för det finns ingen barnvakt hemma. Okej, det förstår jag ju, men nu ser jag framför mig vilket KAOS det kommer vara på middagen. Den här 4,5åringen har inte respekt what so ever för folk, SPECIELLT inte för sina föräldrar - de två som rimligtvis ska hålla honom i schack, något jag tyvärr tvivlar på kommer att hända... Det kommer att skrikas, springas runt, petas på folk osv osv, och det känns inte som något jag vill vara med om just den dagen. Men vad ska man göra liksom? Jag kan ju inte neka heller...

Jaja, var bara tvungen att gnälla av mig lite.

KKC: Kul att du gillade stället

Ja, vi får väl försöka lösa det på något vis, men jag tvivlar på att han kommer att vara lugn hela kvällen, speciellt eftersom han är ensamt barn...

Men hallå, hur lugnt är det här då?!