Pumpkin
mooooaaaahahahahhaah jag garvar såååå...
fniss fniss
ojojoj... du kan få låna mina barn o vänja dig lite, hehe... De är ändå VÄLDIGT snälla och har i regel sovit bra alltid (peppar peppar) men det var ju en period som varade i ett drygt halvår när Ivan var nyfödd o Alice bestämde sig för att hon ville ammas varje halvtimme, ibland varje kvart, ochvarje gång väckte hon bebis-Ivan som var pytteliten så att han oxå fick ammas.
jag grät inte för att jag inte hittade mascaran, jag hade inte tid för mascara, men jag grät för ALLT annat...
shit alltså...
att sömnbrist används som tortyrmetod är ju INGET.
Den där lilla pyttelilla ilskan du kände imorse för att Lasse låg och sov, hrrm, GÅNGA DEN MED 10.000 så har du känslan av ilska du kommer känna gentemot honom då han gör så när det är ERT barn.
Tyvärr så blir det nog ofta sådär, för mamman är nästan alltid den som är hemma m barnet i början och då tycker nog de flesta män och ja, kvinnor oxå, att eftesrom mannen ska upp tidigt, sköta ett jobb osv så blir barnet på natten kvinnans ansvar.
Men shit så ARG man är ändå... hela tiden!
Undrar varför det måste vara sådär... Se till att hela tiden prata om hur ni känner.
Bara ett tips
(jag hojtar från jobb bara så nu rusar jag igen)