Var det NÅGON av er som hann se inlägget från min m2b i min blogg. Det är borttaget nu, önskar jag hade sparat det så hade ni fått en härlig inblick i hur trevlig (not) han kan vara. Shit alltså... rena slumpen att jag tittade och hittade det så långt efter att jag skrev inlägget. Grrrr... blev sååå uppretad 
Iallafall skrev han nånting beskt om att det är för jä..ligt att jag bara låter läsarna se en sida utav saken och att han är för trött för att ens kommentera, sedan att endast 1% utav det jag skrivit i inlägget stämmer, 99% är rent skitsnack och sen något liknande, sådan ser sanningen ut, så SUG PÅ DEN...
*asg* Såååå jä..la mesig. Han har NOLL impulskontroll. Jag menar det alltså. Att han inte ens fattar hur pinsamt det är för både honom o mig att han skriver så till mig på en offentlig websida. Jag skriver ju inte så om honom, även om jag på ett annat sätt "lämnar ut" saker som kanske är lite småpinsamma för honom????
Han blir såååå arg, inget kan stoppa honom från att SÄGA vad han känner när han är arg. Varför kan han inte tänka längre. Såååå tröttsamt. Suck...
Undrar hur länge det inlägget varit där. Jag tycker det är grymt pinsamt.
Äh mina vänner vet exakt hur dan han är... vi har ju tillhört samma "ungdomsgäng" hehe... de är inte förvånade NÅGONSIN, han får utbrott inför dem oxå. (inför vem som helst faktiskt för han skiter ju totalt i om andra hör och ser, eller nä, då fräser han mest om han blir sur, han säger inte fula ord o sånt om vi är i offentlighet men inför mina vänner kan han vråla vad som helst och dom blir alltid lika chockade men ändå inte på nåt sätt).
Jaja, han lär ju aldrig mogna på den fronten tyvärr, trots att han SÅ VÄL VET hur omoget och töntigt det är. Det underliga är att han ALLTID tycker att det är helt berättigat!
Sååå skumt... Fattar din m2b att han haft fel i efterhand? Min VÄGRAR ju det. Han vidhåller att han haft rätt och jag fel, att han reagear för att han är tvungen för att JAG betett mig sååååå korkat/dumt. Hmmmm... Det är jä..ligt irriterande och är skälet till att jag då och då får lust att strypa honom.
Som tur är överväger ju det goda och dessa tillfällen är inte så täta (förutom på vintern, då det kan vara DAGLIGEN).
Någon kvar?
Exakt...
En arg gubbe till våra oförstående karlar 
Godmorgon tjejer
jag ska erkänna att jag hittills INTE förstått hur man kan drömma mardrömmar om bröllopet (alltså jag brukar verkligen inte stressa upp mig, ens i de stressigaste av situationer eller vara speciellt nojjig över saker, förutom att jag kan skapa lite drama för att jag är något av en drama-queen, hehe, inuti dock, ganska kolugn).
Men nuuuuu...
Låt mig ge er en liten sammanfattning utav min dröm:
Jag inser att jag vaknar för sent på den stora dagen och får SKITBRÅTTOM att ta mig till kyrkan där JAG (av någon anledning, ska dekorera). Jag kommer dit och det visar sig att de inte alls har vårt bröllop inbokat för dagen. Jag blir helt svettig, går in i kyrkan för att prata med någon ansvarig och möts av en kyrka som invändigt är möblerad med en massa långbord, på sidorna om och mellan bänkarna, och längst fram vi altaret. En massa dekorationsmaterial ligger där, rosa cellofanpapper på stora rullar (eh lixom), banderoller, stora vaser med skitfula buketter osv... detta dekorationsmaterial ska finnas i kyrkan hela dagen och jag kan alltså inte dekorera själv.
Till slut blir det på nåt vis upprett så att vi KAN gifta oss i kyrkan. Jag vet ej hur m tanke på alla bord men i drömmen blev det uppordnat. Jag inser då att jag är en hel timme försenad till frisören och rusar ut ur kyrkan och inser att jag ju helt glömt bort att boka fotografen som jag haft mailkontakt med. Vi har lixom inte bestämt nånting. Inser att jag får göra det bästa av det.
Jag kommer in till frisören HELT GENOMSVETTIG och superofräsch och flåsande. Hon är riktigt sur och ska ha rast just då, och ska ut och jogga. Jag får panik och inser att jag inte kommer hinna bli klar i tid.
Dessutom jobbar plötsligt en gammal klasskompis från högstadiet på stället, hon är SUPERSMAL (vilket hon inte var då) och kommenterar att vi visst bytt kroppshydda genom åren, då jag var smal då och hon fet och nu är det tvärtom. Hon är jätteotrevlig och säger att det finns inget störigare än kunder som inte kan passa tiden osv...
Jag är gråtfärdig vid detta laget och säger plötsligt till min väninna Sandra (som inte ska vara med mig där, men hon var det i drömmen) att SHIT jag har ju glömt köpa slöja!!!
Sedan tänker jag att medan frisörskan är ute o joggar så kan jag ju prova klänningen. Då känner jag hur jag får riktigt kalla kårar utmed ryggen. Hur var det nu? Skulle min klänning, tiara och korsett + underkjol SKICKAS HIT, nej, jag skulle HÄMTA DET, i Ronneby!!!!
Klänningen finns ej här! Det tar minst 3 timmar att få hit den, även om man kör snabbt...
Om tre timmar exakt ska jag stå, färdig framme vid altaret och bli fru...
HÄR vaknade jag tacksamt nog... det var riktigt uppstressande, fy sjutton så obehagligt. Jag hade lixom inte alls fixat nåt!
Har ni förresten läst i tråden "om det sunkigaste bröllop" folk nånsin varit på? Många roliga skratt 
Jag har förresten räknat om ang maten...
Med tanke på att vi har haft 5 nej-osare och att jag anar ett par till som inte kommer komma (alla på daniels sida ) så lär vi hamna på en kuvertkostnad på ca 10.000 kr mindre. Puh...
(får man säga puh över en sån sak) 
Hihi...
Hmm alltså när vi räknade på dem som vi faktiskt inte tror kommer så hamnar vi på 80 personer istället för 97 personer (vilket är vad vi räknade med från början så det känns bra *asg*) och då kommer vi ner 13 personer + att vi räknade om på barnen och räknade typ halva priset på dem då de ska få annan mat så det blev ganska bra...
Vi betalar typ 500 kr per person (men tänkte att det blir mindre dricka till maten oxå och då blir det ju BETYDLIGT mindre pengar).
