Hur ofta är det OK att din partner reser bort utan dig?

Tack för svaren!

Att jag litar på min pojkvän, jo det gör jag så tillvida att jag inte tror att han skulle vara otrogen. Däremot finns det andra situationer som jag skulle kunna må dåligt av - t ex att han blir alltför bundis med någon viss tjej, att han dansar mycket med någon, sådana saker som ju inte är otrohet och som min pojkvän bara skulle se som att han har kul med kompisar men som däremot skulle såra mig mycket om jag visste om det. Sånt är jag rädd att det kan hända på de här resorna men det är ju jättesvårt att sätta någon sådan gräns - jag kan inte gärna hindra honom från att umgås med vänner heller, det är inte det jag vill.

Det är en krånglig situation minst sagt... *suck*

tolonta, det vi har hakat upp oss i/det som min pojkvän tycker är så jobbigt och irriterande är nog att jag tar upp det här så ofta, trots att det inte leder någon vart. Att jag helt enkelt inte kan släppa det utan behöver prata om det om och om igen.

... och självklart är det också så att vi har så pass olika syn på det här så jag tror det är snudd på omöjligt för oss att komma överens, men det har vi nog redan insett båda två. Frågan är bara hur vi ska göra för att det här inte ska kunna förstöra mer än nödvändigt för oss.

Sommargrönt, det är svårt att förklara det här! Generellt kan jag väl säga att jag har väldigt låg självkänsla och för mig är det viktigt att känna att jag är mest speciell av alla tjejer för min pojkvän. Han har massor av tjejkompisar som han ofta talar om på ett väldigt positivt sätt och det kan vara svårt för mig att ta detta ibland. Det är helt enkelt svårt för mig att se honom komma "för nära" sina tjejkompisar - hur märkligt det än låter.

Det finns mycket att säga om det här tydligen. Zozo, vi gör resor ihop också, skillnaden mellan oss är att jag inte har samma möjlighet som min pojkvän att vara ledig hur mycket jag vill och därför inte kan resa så mycket som han kan. Och precis som du skriver är ju min önskan att han ska föredra att vara hos mig TROTS att hans kompisar ska resa bort - inte alltid, men oftare.

Vi har en historia med otrohet som inträffade i början av vår relation och därför är det extra viktigt för mig idag att kunna lita på min pojkvän till 100%. Kanske är det också därför jag fortfarande har svårt att se honom stå nära andra tjejer, och tro mig, jag jobbar massor med att få tillbaka hela mitt förtroende för honom igen, även om det tar tid.

Min önskan är att det inte ska vara så självklart för honom att tacka ja till allt som kommer i hans väg, även om jag inte kan vara med. Det måste inte vara absolut lika för oss, det är inte det, utan jag tror däremot att om situationen var den omvända så hade det inte varit lika självklart för mig att åka utan honom som det verkar vara i hans fall. För mig hade det nog snarare hänt att jag hade tackat nej och i stället valt att dela upplevelsen med min pojkvän, när det passar även för honom. Jag har varken ekonomi eller semesterdagar nog för att göra en massa ensamresor och därför har det blivit att jag har fokuserat mer på de resor jag gör med min pojkvän, att jag har låtit dem bli viktigast för mig.

Jag är INTE ute efter att förbjuda någonting. Jag önskar bara att min pojkvän ska välja mig framför sina kompisar lite mer än idag.

Cackis, vill bara förtydliga att min pojkvän inte göra några jobbresor utan det är enbart privata resor det är tal om för hans del.

Sebastiána, tja, det har inte gått så bra. Det är drygt en vecka till min pojkväns nästa resa - den resa vi har bråkat mest om, han åker iväg till Medelhavet med 19 andra personer i en vecka men jag kan inte åka p g a jobbet. Vi kan inte ens prata om den här resan utan att bli osams och ingen av oss mår bra av det här.

Jag har själv bokat in en weekend hos en kompis 60 mil bort samma helg som min pojkvän kommer hem, bara för att slippa vara hemma och stå här och vänta på honom ännu en gång. Jag funderar allvarligt på att hoppa på en resa i vår till ett ställe dit jag vet att min pojkvän egentligen vill att vi ska åka tillsammans. Jag kan egentligen inte säga om det är vad jag vill eller inte, men det känns som att jag bör åka dit utan honom bara av ren princip, för att markera att det är precis så han gör mot mig.

Vi har inte hittat någon lösning på det här. Min pojkvän började prata om att han skulle strunta i resan nästa vecka bara för att han är så less på att bråka om det men jag känner att det spelar ingen roll nu, jag vill ju inte att han ska avstå bara för att jag ber honom utan för att det är HANS eget val, annars kan han låta bli. Jag vet att han vill åka egentligen och då är det lika bra att han gör som planerat. Han har fått inbjudan till årliga grabbskidresan i februari och han har sagt att han ska prata med mig om det men vi vet båda att han kommer att åka och jag orkar knappt bry mig längre. Vi har verkligen hamnat i en återvändsgränd och har inte hittat någon bra lösning i den här frågan.

Men förutom det har vi det bra...

090208 - visst är det lätt att sätta sig till doms över människor man inte känner!

Jag vet ärligt inte om du försöker vara otrevlig eller visa omtanke i dina svar men jag är kanske inte så snabbtänkt....

Nåväl, end of discusssion, jag har inte mer att säga i den här frågan nu.