Vi hade sparat lite, men det mesta har vi löst efterhand. Har fått en del bidrag av mina föräldrar, vilket var tur, för annars hade vi nog blivit tvungna att låna en del. Har önskat oss bidrag till resan i present, men om vi inte får tillräckligt så tänker vi låna av mina föräldrar.
Själv skulle jag aldrig ha tålamod att gå och planera ett bröllop i flera år. När vi väl hade bestämt oss så var det inom ett år som gällde. Då skulle jag hellre tycka att det var värt att låna pengar. Det är ju inga jättesummor som det skulle handla om i vårat fall, så det skulle man nog kunna betala av på högst två år. Det är väl ungefär samma sak som att spara, fast man gör det i efterhand, och med ränta... 
Nu slapp ju vi som tur var ta lån.
