problem efter bröllopet, känner mig besviken
jag gifte mig 3 maj i år och det blev väldigt stressat in i det sista. Vigsel ceremonin blev helt underbar förutom att kanton spelade fel utgångsmarsch, men det kan jag leva med.. men efter vigseln så märkte jag att min mamma ignorerade mig och verkade sur. Jag konfronterade henne när vi hade tagit av tårtan. då sa hon att hon var fruktansvärt besviken på mig pga min systers pojkvän inte varit bjuden.. Han var inte bjuden pga att vi några månader innan blev väldigt sårade av en grej han gjorde mot oss och det resulterade i massor av bråk. Vi frågade systern innan om det var ok att han inte kom, vi ville verkligen inte ha honom där och hon sa att hon förstod och det var ok. När sen min mamma skulle åka så ställde hon till en scen inför en massa med människor och skrek att det var filständigt vidrigt det jag gjort och att hon aldrig varit så besviken på mig i hela sitt liv, jag grät och min pappa (dom är skilda) kastade ut henne. 2 dgar senare ringde jag henne och då sa hon att hon skämdes över hela sitt moderskap och mig som dotter. Efter det har vi pratats 2 ggr om detta och hon har sagt nåt som iallafall kan liknas vid en ursäkt, men jag kan inte släppa det, dessutom var det några småsaker som gick fel, min man glömde västen till kavajen, bordsplaceringen blev fel, och några av dom gästerna som var viktigast för mig fick förhinder i sista minut. och det är ju verkligen småsaker.. men jag känner mig så besviken iallafall, kan man gifta sig igen?? Jag har pratat med min syster i efterhand, och då sa hon att han blev jätteledsen när hennes kille inte fick komma, men inte ville säga nåt, mens hennes kille under festen kom med sina kompisar och hämtade några av våra gäster till en fest dom hade, och innan försökte övertala en massa av våra gäster att inte komma, det hela känns så himla barnsligt och mitt i allt är jag fortfarande ledsen och besviken!! vet inte varför jag skriver detta, annat än att jag skulle behöva skriva av mig, och till frågan igen, kan man gifta om sig eller?? ibland drömmer jag om att ta med sig våra närmsta vänner och åka till nån exotisk ö och ha en ny egen ceremoni. men jag vet inte.. det känns lite märkligt samtidigt! Jag önskar faktiskt att jag aldrig gift mig!! ush.. jag kommer aldrig mer ha nånting för min släkt ...
Men det ar klart ni kan gifta er igen, eller atminstone fornya era loften eller bara ha en icke bindande ceremoni. Kanner du dig sa besviken tycker jag att ni ska gora det! Bara med era narmsta, de ni VILL ha dar, omkring er. Det ar viktigt att ha positiva minnen fran sitt brollop, det ar ju anda det som symboliserar starten pa ert nya liv tillsammans som man och fru. Lycka till!
Jag lider verkligen med dig. Det låter oerhört själviskt av både din mamma, men också systerns sambo. (Hur gammal är han??) 
Lycka till och hoppas ni far en jattemysig ceremoni, antingen bara ni tva eller med de allra narmaste. Kram!