Ännu en tur med barnkarusellen
Här är jag igen!!!! Ja, var lilla Léa föddes förra söndagen, 21/9... nagra timmar efter beräknad födelsedag!
Det var en lang o jobbig helg. Jag fick ligga inne tva veckor innan för observation av högt blodtryck. Saaaaa trakigt!!!
Pa fredagen 19e försökte de sätta igang det hela, men det
funkade inte riktigt. Det blev lite värkar av det, men
inget storartat. Min gyn bestämde da att vi skulle vänta ännu nagra dagar innan vi försökte igen. BF var ju den 20e sa det var inget akut, mer än att jag själv var mer än lovligt trött pa att ligga pa kliniken!
När jag lagt pa luren efter mitt samtal med henne pa lördagsmorgonen satte det däremot igang med värkar av sig
själv! Aj! Hela eftermiddagen höll det pa och blev värre och värre. Klockan 18.00 fick jag ga över pa förlossningsavdelningen och fick en underbar
epiduralbedövning!! Det matte vara guds gava till
mänskligheten! Efter en laaaang natt när livmoderhalsen
langsamt öppnades till max men var lilla flicka ända inte
ville komma ut den naturliga vägen kom budet om
kejsarsnitt vid 10-tiden pa morgonen. (Hon lag i en
position med huvudet som gjorde att hon inte kom ner den
sista biten av vägen och att krystvärkarna inte kom igang.
Underligt nog var det exakt samma sak för bada mammas och
systerns första förlossningar) Sedan sade det tjofftjoff,
vi var inne pa salen, jag fastspänd som pa ett kors och
10.40 kom hon ut med sina 4020g o 53cm.. var lilla Léa.
Jag fick knappt se henne men maken höll henne nagra
minuter, sedan fick hon iväg til barnläkaren. Hon andades
konstigt och hamnade snabbt i kuvös pa barnavdelningen. Sa
hemskt att inte ens fa halla henne förrän pa tisdagen!!!
Pa tisdag lunch fick jag dock börja amma henne (tills dess
hade jag fatt pumpa och lämna ner mlölk som de gav i
flaska inne i kuvösen.) Ända tills torsdag lunch fick jag
vänta pa att fa ha henne hos mig pa rummet pga att de
ville bevaka hennes andning som lät underligt. Sedan fick
vi slutligen komma hem i lördags eftermiddag! Allt är väl
och vi mar fint bada tva. Jag har repat mig jättesnabbt
och ärret ser redan fint ut. Léa snarkar lite men äter som
en häst och är bara saa söt! Visst är det lite ovant och
oroligt och nätterna är lite langa, men än gar det fint.
Vagnen är en hit men badet gillar hon inte. Maken har
dessutom kunat ta nagra dagars ledigt och det är ju
jätteskönt.
Nu stod jag imorse och sneglade pa vagen och funderar pa
om jag verkligen vagar tro den; när maken och jag gick
omkring i korridoren (läs: hasade mig fram) just innan
förlossningen sa ställde jag mig pa vagen där som da
visade +20kg mot före graviditeten. Nu skulle jag bara ha
4kg kvar av gravvikten... det KAN väl bara inte vara
möjligt???? Nog för att jag tyckte att det var mysko att
jag gick upp i slutet men kan man verkligen bli av med saa
mkt vatten etc pa en vecka??
Hjärtligt tack för alla lyckönskningar- jag har tänkt pa er mycket under sjukhustiden!!! Kram pa er alla!