Bantar din karl?
Då jag var och provade brudklänning för första gången klämde expediten in min normal 38:a i en klänning i storlek 36. Jag påpekade att den var väl stram och att min mage nog skulle komma att puta en aning efter middagen. "Det är bara att sluta äta choklad" svarade expediten. WTF! säger jag. Jag är smal och normalviktig. Min mage putar inte av fluff, utan för att jag är byggd så. Skulle hon sagt så om sambon provat en för trång svid?
Detta och att det verkar som om nästan alla blivande brudar försöker gå ner i vikt få mig att undra hur många blivande brudgummar som gör samma sak, eller hur många par där enbart mannen lagt på ett extra kol för att komma i form. Lägger de ner samma ork på att vara snygga till dagen B som brudarna? Är männens utgångspunkt bättre så till vida att de inte behöver det, eller har man lägre förväntningar på dem, så att de slipper?
Det sägs ofta att kvinnor generellt är vackrare än män, men är det för att vi är det av naturen, eller av socialt tvång? Vill man eller ej ha en "groomad" groom, eller vill man som brud inte riskera att ljuset skiner på någon annan än sig själv?