Er förlovning!

Jag och min sambo pratade och pratade men ingenting hände.. Så en dag på jobbet lacka jag till och skrev ett mess: Vill du förlova dig med mig? Om du säger ja så köper vi ringar på torsdag (jag var ledig då). Ska man ha nåt gjort får man göra det själv.
Efter ett tag kom ett svar: ja
Så på tordagen åkte vi till Guldfynd och köpte ringar :)
På förlovningsdagen så satte vi på oss ringarna hemma i våran lilla etta och så sa vi att vi skulle åka in till stan på kvällen och äta på restaurang för att fira lite (vi berättade aldrig för någon att vi förlovat oss, de fick upptäcka det själva) men min sambo som då är en bilkille han skulle bara åka med min bror och kolla på lite bilar runt kl 12 på dagen. klockan 23 kom han hem med en pizza till mig.. Min sambo är tyvärr inte världens mest romantiska person men han hade i alla fall vett att skämmas ;)
Nu 11 år och 2 barn senare så är hans förlovningsring borta (han jobbar på en mekanisk verkstad och kan inte ha den på sig så han har den i ett halsband men en dag gick halsbandet sönder och ringen är borta) och jag har min ring på tummen då den är för stor så nu när vi ska gifta oss så blir det en varsin ny ring till oss båda.. Hoppas inte hans halsband går sönder den här gången bara ;)
Tyvärr väldigt oromantiskt som sagt men jag vet ju att han är sån så jag förväntar mig ingenting. Giftermålet har vi pratat oss fram till (jag puschade väl mest) så har han inte friat innan nyårsafton så gör jag det! :)
Redig kvinna klarar sig själv ;)
Lördagen den 14 februari (alla hjärtans dag och våran 11 årsdag) smäller det!! :)