Jag fick ett missfall

Vet inte riktigt vad ja ska skriva. Men ja känner med dig och vill ge dig styrkekramar........

Jag lider verkligen med dig... Och kan tyvärr inte dela med mig av någon erfarenhet, då jag inte har barn eller försöker få barn. Men det borde finnas hjälp att få - proffessionell hjälp.

Sen tror jag du bara måste ge dig själv den tiden att få sörja.

Kramar i massor!!

Beklagar så det du varit med om. Denna processen är lång, av egen erfarenhet vet jag hur det kan vara.

Jag tipsar dig om familjeliv.se
Ett bra forum där många delar med sig av det svåra och som också får stöd.

Om du skickar ditt alias som du har där till mig här till inboxen på BT så ska jag mailar dig på FL.

Kramar om dig!

*kramar om*

Vill bara beklaga!

jag vet hur det känns och jag vet att du kommer ha det tufft framöver men du måste vara stark.
Tro mig när jag skriver att det kommer vara bättre.

Många kramar till dig

Lider med dig så oerhört, har också varit med om missfall, trodde jag var i vecka 11 men i själva verket hade fostret dött redan i vecka 6. Kommer fortfarande ihåg ultraljudsskärmen som var alldeles svart. Jag var också jätteledsen och ville bara vara ensam och ligga i sängen och gråta, dessutom såg jag gravidmagar precis överallt. På något sätt klarade jag av det hela och det kommer du också göra fast det känns så oerhört tungt just nu.
Många kramar.

Vet inte heller riktigt vad att säga... Det låter så fruktansvärt för er. Det är en sån stor sak med barn, det största.

Men det är bra, gråt ut med varandra och lev ut smärtan eller vad jag ska säga, så att det inte ligger kvar i er.

All lycka till, till er i framtiden.

Tack så mycket allihopa.

påskharen : Just nu känner jag verkligen inte för o vara med mina kompisar som har barn, tycker jag ser och hör barn överallt.
Det var så hemskt för jag låg på gynavdelningen och familjeBB, ligger alldeles bredvid, så varje gång jag var tvungen gå o gå upp o röra på mig så såg nya mammor med sina nya bebisar, det sved till hårt.

Beklagar sorgen. Ta hand om er. Styrkekramar.

Har ingen erfarenhet av nått liknande själv, men förstår att det måste vara oerhört svårt och jobbigt för er nu.
En bamse kram till er båda!

Tycker som Havsro att ni ska försöka få proffessionell hjälp som kan stödja er i det här.

Kanske kan du ta hjälp av någon vän med alla samtal, då behöver du "bara" ringa ett samtal så kan någon annan sköta resten så ni får vara ifred.