Hur skriver vi om barn?

Apropå kyrkan har man som brudpar inte rätten att bestämma ett enda dugg vem som får vara med där, utan dit kan hela grannskapet gå, med alla sina ungar om det passar dem, ifall någon nu inte visste det.

Festen däremot, bjuder man in till och då är det väl inte mycket annat än att tacka ja eller nej utifrån hur viktig och intressabt den inbjudan är för en själv.

Vad folk sedan väljer är också för brudparet att respektera.
Det är som sagt brudparets stora dag, de tilltänkta gästerna har kanske andra stora saker på agendan.

Barnvakt och hur och när man lämnar bort sina barn och till vem, är verkligen idividuellt. Min svägerska hade mer barnvakt under sina barns första år än vad jag fortfarande haft till vår 7-åring. Han var nästan ett år innan jag lämnade honom till någon, och då var det i ca 3 timmar.

En hel dag och natt hade jag valt bort under den tiden, av mycket personliga orsaker. Ett bröllop kostar faktiskt en del att delta i också, och jag har tackat nej till flera. Oavsett om jag fått ta med barnet eller inte hade jag under hans första tid inte orkat delta i sen typen av tillställningar.

Klart att du vet! Men det har framgått i andra trådar att den vetskapen inte gäller alla. "Duh"(apropå hederlig svenska )

JAG menar mest, att det inte går att kalla det respektlöst att någon deltar i en Gudstjänst. Särskilt inte i en kyrka som har en så tydlig värdegrund för barnens värde att det är skrivet "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för mitt rike tillhör sådana som dem"

Så i kyrkan är det nog bara att le och se glad ut över både ohyfsade kärringar och deras ditsläpade snorungar, och välja att se det som att de är tillräckligt intresserade av ens stora dag, för att masa sig iväg och parkera i kyrkbänken under en stund då de säkert också kunde gjort något annat.

Såklart man är! det är ju en del av vem man är, inte en roll so är av/på. Jag vill att min son ska vara med, och han skulle aldrig förlåta mig om han inte fick. ursäkta ot,