Varför just jag?

jag tycker det är jättesynd att detta har hänt!! och jag hoppas du blir bra snabbt!
Att stå och le med en glugg är inte så kul på sitt bröllop (eller annat tillfälle) o inte le alls är inte heller kul... hade jag varit dig så hade jag diskuterat möjlighet för kanske löstand med tandläkaren.

Är själv född med defekta tänder -saknar 2 framtänder i överkäken och har gått igenom 2års tandställning+gångjärn+operation för att få porslinständer. Kan säga dig att det är tufft men när väl tänderna var i så tog det inte mer än 2veckor innan jag var så gott som återställd. Svullnad m.m. Ha det i tanken när du funderar på om att flytta datumet.
Sen är det ju lite konstigt att m2b inte kan tänka sig att flytta det? Ok att han inte vill egentligen, men kan han inte alls tänka sig det?

Varför händer detta just dig? En fråga vi alla ställer oss många gånger i livet, men som vissa säger, det kunde varit ännu värre. Även om det inte hjälper så mycket så försök hitta dem små positiva sakerna..att bli förlamad hade ju varit ännu värre!
Sen vet man aldrig, kanske änglarna såg till att denna smärtan hände dig för att du skulle undgå en större smärta...man tänker sällan på att en olycka -stor eller liten- kan vara den som hindrade en katastrof..... Ingen vet....

Sen till dem som uppmuntrar psykolog.. Finns olika sätt att få samtalshjälp. Just psykolog kanske inte är rätt i detta fall. Men absolut en fin tanke från er!!
Oavsett dock, måste man vilja ha hjälp för att kunna ta emot den..

Och att sluta hata den som gjort en så illa är något av det svåraste som finns...kan inte säga att jag själv kan förlåta dem som åsamkat mig stor smärta.

vill bara tillägga att jag menade det med löstand som en tillfällig lösning inför bröllopet!

nu hade ju jag ingenting där dem satte mina porslinständer, inga rötter eller något. fick bara mjölktänder och sen inga 'permanenta' tänder. och dem borrade in titan skruvar i mitt skallben som dem sen limmade fast kronorna på. Jag är supernöjd med resultatet!
Sen dem 2åren var för att förbereda min mun på det hela..flytta käken, flytta tänder osv -just för att jag har ju växt upp med detta och tänderna flyttat och haft sitt eget liv.
Eftersom jag inte är tandläkare så vill jag inte lova nått, men det låter som ett mindre ingrepp om dem ska laga halva tänder, då borde dem inte borra tycker jag...men som sagt så vet jag inte.

Käkkirugen kanske inte vågar uttala sig nått mer specifikt, men är du så jätteorolig kan du ju kolla med ytterligare en käkkirurg så du vet lite mer 'läget'.

Förstår dig fullständigt att du vill njuta av bröllopet!! Inget konstigt alls!!! Men just nu som det ser ut finns ju inte mycket att göra vänta är tyvärr det enda man kan göra.. men du kan ju som tidigare sagt i tråden ringa o förhöra dig om lokal osv så du vet vad som gäller.

Tänk också på att samla din energi på att bli kry igen, resten (olyckan dvs) kan du tänka på lite senare...försök låta kroppen göra sitt! Den är faktiskt underbar på att bli bra igen

jag tycker det är viktigt att man inte kommer in på vem som smärtar och lider mest.. Jag tror att all smärta är samma för alla, likaså kärleken! Det här med i-landsproblem som Drömmaren tar upp.. vet inte riktigt om jag håller med... Det är nog mer ett människo problem för att mängden smärta/lidande mäts ju av vad man har för erfarenheter, personlighet och omständigheter. Någon som upplevt krig kanske kan tyckas ha det värre, men någon som ignorerats hela sitt liv och aldrig fått en varm kram av sin förälder i ett i-land, är inte det också ett hemskt lidande?

För min egen del så hjälper det mig att tänka att situationen kunde blivit värre än det var, för det gör mig tacksam att jag har gått igenom en erfarenhet men jag har chansen att ta itu med allt det innebär och har mitt liv kvar.
Har själv varit med om en misshandel och nu, 8år senare har jag fortfarande hat drömmar om den killen som gjorde att misshandeln ägde rum (det var en tjej som utförde det på hans begäran). Om jag skulle se honom idag kan jag inte tänka mig att jag skulle förlåta honom, inte ett dugg. Men jag mår inte sämre för det. Jag har kommit långt och kanske en dag kan jag se som ni, som tror på förlåtelse, men det är nog som allt annat -det är så olika för olika personer!

Jag är dessutom personlig assistent och har jobbat och jobbar med människor som varit med om stora förluster (inte bara fysiskt) Man lär sig se på livet på ett annat sätt. Även dem värsta sakerna har något gott med sig...
Vill bara påpeka att jag vill inte förolämpa någon med min nästa kommentar!
Men dem som dött i cancer till exempel, dem är den största anledning till att forskningen går framåt! Hjärnskador som är sällsynta, utan dem som är först kan man inte hitta något hjälpmedel/botemedel. Osv.

Att ge råd baserat på sina egna erfarenheter är superviktigt! Men att jämföra är inget lyckat..

absolut tycker jag att alla har rätt på sitt sätt, och som någon sa att det ger perspektiv. Men samtidigt så känner man av lite grann var TS befinner sig i stadiet för att ta itu med vad som hänt, och att ge råd som passar ett annat stadie, hjälper inte alls... Ofta försöker man stressa fram 'må bra'känslan för alla vill att en annan ska må bättre efter såna här saker, så TS, försök tänka också att dem faktiskt vill hjälpa... men för det behöver man inte ta till sig allt.
Jag tror inte detta är första gången du, TS, gått igenom något svårt.. och du valde ditt namn här på BT, Älskar Livet, för en anledning så var arg så länge du känner att du behöver, men glöm inte att släppa det när tiden kommer.

Ja, visst kan man släppa ilskan mot killen som trängde sig i kön, eller idioten som kallade dig för nått dumt utan anledning osv osv. Men ibland kan bara inte släppa ilskan och ilska i sig är också hantering av diverse problem.

När TS är redo så ändras ilskan, kanske aldrig försvinner, men den kommer att ändras. Jag tror att det är lätt att ta för givet att alla fungerar som en själv, för alla vill må bra men vi har olika sätt.

Att koncentrera sig på bröllopsplanering kanske inte är rätt för TS just nu då det konstant påminner om olyckan och dess konsekvenser.... men måste bara påpeka att TS inte bara sitter o inte gör annat än tycka synd om sigsjälv, hon är ju faktiskt här på BT och släpper av lite frustration bättre än att läsa böcker om ni frågar mig