Hu da! När jag kom in pa avdelningen 2 veckor före beräknad födsel sa fick jag byta rum nästan med det samma, för de kom pa att de lagt mig pa ett rum där tjejen precis fatt missfall.. Inte sa kul för nagon av parterna att dela rum da. Jag var pa en avdelning för "svara graviditeter" och där fanns da bade sadana som jag som väntade pa förlossning och sadana som av en eller annan anledning fatt missfall.. Dock var de uppdelade pa vars en sida av avdelningen.
Visst kan allt hända och hemskt är det. En väninnas vänninna rakade nyligen ut för plötslig spädbarnsdöd. Usch och fy! Vill inte ens tänka pa saken! *springer ut och pussar pa Léa* Jag gar fortfarande och petar pa Léa ibland när hon sover för att vara säker pa att hon lever ..
En praktisk fraga... Jag har för mig att nagon diskuterade haravfall efter graviditet för ett tag sedan.. Nagon som vet om det finns ngt man kan göra at det? Sedan nan vecka tappar jag massor.. lite jobbigt även om det finns att ta av. Har och naglar har ju varit saa fina under graviditeten!
Tack Vickan och MSW för tips om amning/införande av riktig mat. Jag hittade en suverän bok när jag var hos barnläkaren igar; de rader i princip samma sak; helamma om man kan i 6 manader och sedan föra in mat lite i taget. Man KAN däremot börja redan vid 4 manader, säger de här med.
Jag blev saa trött pa min gyn igar. Nu ifragasatte hon att jag "fortfarande" var mammaledig! För "det skulle hon minsann aldrig kunna vara sa länge". MEN! Sköt sig själv, kärringen! Och pa makens jobb tycker de att jag är saaaa "duktig" som orkar amma "saa" länge! De brukar sluta efter max 4 manader.. Inte sa dj-la konstigt i Frankrike där de flesta gar tbk till jobbet när bebisen är 2,5 manader... Jag tycker det är betydligt smidigare att amma än att halla pa med flaskor och annat jag! Pfft! 'Säkta, jag blir bara sa trött pa folk som ifragasätter hela tiden!