Lös biljett till barnkarusellen!
koko: inga spottings än?
nenne: dito?
Vi ska ut och handla gran när Moa vaknar. Slå in presenter är kvar men det känns inte så jobbigt. Fast så har vi städandet kvar såklart
koko: inga spottings än?
nenne: dito?
Vi ska ut och handla gran när Moa vaknar. Slå in presenter är kvar men det känns inte så jobbigt. Fast så har vi städandet kvar såklart
Jag är också inne och spanar på koko och nenne (och kollar mina jobbmejl hemifrån). Men jag antar att det är positivt att de inte varit inne (dvs status quo)? El vad tror du BS?
Moa är ganska sjuk, värsta rossliga hostan och täppt som tusan. Hoppas att hon blir bättre tills julafton, verkar vara en seg historia. Men hon har sovit bra som 17 ändå vilket vi ju är tacksamma för. Imorse vaknade jag kvart i nio! och Moa kl 9 (maken jobbar idag och smög iväg vid 7). Hmmm, dagen blir konstig men va fan, det var skönt att få sova ut. Och jag antar att Moa behövde 13h i natt pga sjukdomen.
Idag ska jag passa en annan 15 mån kille i en timme när föräldrarna går på inskolningssamtal - det blir nog livat att hindra 2 15-mån från att riva granen!!!
Vi klädde granen igår medan vi lyssnade på julmusik och drack glögg och åt lussekatt och beundrade granen när den var färdig. Hur julmysigt (i dess rätta bemärkelse koko! ) som helst. Vi har skippat all julstress - köpesill och jul hos svärisarna (dvs de fixar skinka, Jansson, kola mm). Vårt uppdrag var att fixa julölen (även den köpe såklart)
koko: spännande värre! Det låter onekligen hoppfullt!
Nenne: men va fan! Varför ska tanten alltid hålla på och jävlas med dig och Lappis för??? Antingen så testar du plus om några dagar el så kommer hon alldeles för sent. Väldigt skumt är det iaf. Tur det inte var det riktiga husets tak som rasat in!
Lappis: ledsamt att det är så tungt för dig. GROUMPF! Du/ni har ju ändå gjort allt ni kan - men ibland kan man inte påverka kroppen. Jag skulle nog ändå fundera allvarligt på adoption i ditt läge. Det du vill ha, kommer du att få med ett adopterat barn också. Ok, graviditet och förlossning "missar" du men ibland får man konstatera att livet är förjäkligt och på ngt sätt försöka gå vidare. Lätt att säga för mig - jag vet...
Det kan ju ha hänt ngt med din kompis - det låter lite konstigt att inte skriva med bebisens namn om nu storasyskonet är med.
Grattis koko - härligt!!!
MrsB: USCH, vad läskigt med Malte! Hoppas verkligen att de kan konstatera vad som är fel (glutenallergi el ngt???). Stackars liten.
Lappis: nu har du ju åkt men det låter ju jättekonstigt! Hoppar verkligen att det bara var en "glitch" i systemet och att det inte blev värre. Tur i oturen att din man är fransman och att det var till just Frankrike ni skulle... (fast apropå Thailand så är tydligen sjukvården riktigt bra där).
Vickan: parta lugnt!
koko: verkligen kul att ni lyckades på egen hand och vad skönt att du inte känt av endon ngt mer. Efter en andra graviditet kanske den håller sig definitivt borta? *hoppas*
Piggelin: aha nu börjas det (klättrandet alltså) Moa drar sig upp i en pinnstol mha pinnarna i ryggstödet, ganska stark för att vara så liten
Nä nu är det dags att korka upp lördagsvinet (Alles verloren tror jag det blir) för nu är jag vinsugen!
Ore: låter lite jobbigt med alla tankar kring träning/graviditet men som koko säger så får du gärna ösa ur dig här! Man FÅR vara deppig även om man "bara" har försökt 3 ggr (det var jag också ). Jag hade många runt mig som lyckades på 2-3 ggr och jag tog det som "standard" och när det inte lyckades för oss på 3 ggr så föll jag ner i depphålet. Men då på den tiden hade ingen här försökt så länge som nu och ingen av oss hade nog koll på hur mkt som kan gå fel, så i dagens läge kanske det skulle dröjt lite längre innan jag deppade ihop. Men även om ni inte lyckats på 3 ggr så kan det ju ta på 5:e försöket (tex) och det är ju fortfarande under medel! Försök fortsätta ditt liv så som du vill leva det så att du inte i efterhand kommer på att "det och det kunde jag ju ha gjort under tiden".
Vickan: jag tycker ditt resonemang låter väldigt likt mitt eget, kloka tankar. Just nu resonerar jag fram och tillbaka kring ev syskon, i liknande tankegångar... (fast ändå inte helt lika såklart eftersom vi redan har ett barn)
MrsB: hur har det gått, nya rön?
Nenne: hur gick det, kom tanten ngn gång???
Jag har varit runt och jagat skidställ idag. Typiskt nog när man har pengar och vill ha ngt så hittar man inte det man vill ha. Allt är bara svart och rött tycker jag, en klassisk kombo men ganska tråkig.
Nenne: näe inte på julafton av alla jävla dagar!!! ARGH! Ah, önskar så att det kunde fungera för dig!
Vänner: men vad kul för din farmor! Tror att de ofta förblir särbo tom när de träffas i den åldern, de har väl sina vanor och vill inte behöva anpassa sig. Men skönt för dem att ha ngn att umgås med!
Vår jul var jätteskön (insåg att jag nog inte skrivit så mkt om det), lugn och stressfri. Moa gjorde succé (givetvis, 1:a barnbarnet som hon är), bubblar och går på. Mina svärisar är sköna människor som man kan vara "sig själv" med och min mamma (som nog kan upplevas som knepig ibland) är fullt accepterad hon med. Jag kunde nog inte haft mer tur med min "svärfamilj"!
Idag var vi på Ikea för att bunkra förvaring och fotoramar och annat nödvändigt - Ikea med en aktiv 16 månaders är en utmaning! Nästa gång blir det nog barnvakt om vi behöver åka båda två...
nenne: asg!
koko: haha! Definitivt symptom! Ibland önskar man att man kunde deleta knapptryckningar... Apropå illamående - självförvållat MOAAHHAHAAA!
Nenne: det var ju en bra idé BS hade - som sagt, du är ju knappast arbetslös hela livet el hur?! Klart ni ska köra alla insemineringsförsök som ni får! Ivf verkar ju jobbigare rent allmänt med alla hormoner etc.
Moa är så gullig - går och trycker med pennor på sin mage. Vi tror att hon har sett min mamma sticka sig med sin insulinpenna (ser ut som en vanlig penna ung) och att hon härmar.