Fråga prästerna 6

Under förbönen ska brudparet normalt knäböja en kort stund. Har man särskilda skäl att slippa så kan det gå att lösa - men inte bara för att man "inte har lust" eller att "det känns fånigt"

En puff?

45 minuter

Hmm... vad är normalt? En vigsel utan solosånger och diktläsningar - alltså en sådan vigsel som jag haft avgjort flest av - tar mellan 20 och 30 minuter. Med ett par solosånger och ett par dikter tar det väl mellan 30-40 minuter.

Javisst går det bra! Kontakta församlingen, var öppen med vad det gäller så ordnar det sig.

En till präst skrev 2009-02-16 12:03:30 följande:

Men vad i...!!!! Jag skulle bli vansinnig, jag som vid ett dop en gång satte igång kyrkklockorna på utsatt tid trots att (nej, på grund av att, faktiskt) alla gäster fortfarande bekymmerslöst stod småpratande utanför kyrkan (Dopfamiljen var förstås inne, jag är inte hjärtlös på det sättet )

Vissa församlingar är lite slöa. Jag vet normalt vilka brudpar jag ska ha någon månad före vigseln. Men ligg på församlingen och tjata, vetja. Kanske inte just nu, höstschemat 'r säkert inte lagt än, men någon gång i juni borde de absolut veta!

Jepp, det ska väl vara gjort på en kafferast
Vi tror alltså, att Gud är en enda. Det finns bara en Gud, och inga smågudar runtomkring eller så. Gud är en enda. Men Gud visar sig på tre olika sätt: Fader, Son(Jesus) och Ande. Man brukar ibland göra jämförelsen med vatten som alltid är vatten men kan finnas i tre olika former: vatten, is och ånga.
När vi möter Gud som skaparen av allting är det Fadern vi möter. När vi möter Gud som den människa som kan dela våra jordiska, mänskliga villkor är det Sonen, Jesus, vi möter. När vi möter Gud som den goda kraft som finns i alla människor, den kraft som ger människorna möjlighet att göra Guds vilja på jorden, är det Anden vi möter.
Vi menar att Gud en gång för sisådär tvåtusen år sedan ville komma ännu närmare människorna, dela deras villkor - och därför kom ner till oss som människan Jesus från Nasaret. Jesus var, brukar man säga, helt och hållet Gud men också helt och hållet människa. När Jesus spikades upp på korset led han på riktigt, som en människa. Han dog som en människa. Det var alltså inget fusk i lidandet, Gud vet vad det vill säga att lida. Samtidigt kunde döden inte hålla fast den gudomlige Jesus utan han uppstod från de döda. Jesus var helt och hållet Gud, han hade förmågan att göra underverk, berättas det, och kanske rentav gå på vatten (detta med underverken och vattenpromenaden väger, precis som jungfrufödseln, olika tungt bland olika kristna). När Jesus gick på jorden var han alltså inte bara en förklädd Gud. Han var verkligen människa, men inte bara en god och duktig människa utan Gud själv. När Jesus lämnade jorden och återvände till himlen skickade Gud istället Anden för att ändå alltid kunna vara närvarande i våra liv.
Ungefär så skulle jag beskriva det klockan kvart över fyra på morgonen

Jag är enig med älskarlivet, tror inte att några andra papper behövs.

Jag sover på bussen till och från arbetet
Visst får du klippa in min beskrivning i tråden.