Det beror ju på vilken vigselteolgi man har 
Om den det lutar åt har förlorat rätten att utföra ämbetet i Svenska kyrkan har han med stor sannolikhet inte vigselrätt alls (eftersom vigselrätten för svenskkyrkliga präster är kopplade till rätten att utöva ämbetet, den är inte personlig som i vissa andra samfund), så om ni vill att verkligen ska viga er (både kyrkligt och juridiskt) så är det nog bäst att kolla upp det ordentligt.
En luthersk äktenskapssyn (väldigt kortfattat) är att äktenskapet är en sammhällsordning som är av godo därför välsignar vi den. Äktenskapet är alltså inte en helig handling, ett sakrament som i de katolska och ortodoxa kyrkorna. Det gör faktiskt stor skillnad i tolkning av vad som är vad.
Det bibliska (gammaltestamnetliga) äktenskapet är ingen ceremoni utan handlar om sex. När man legat med varandra är man bundna till varandra. Och tvåsamhet är inget nödvändigt -en man kan ha flera hustrur och det finns dessutom en syn att om hustrun inte kan få egna barn så får hon ge sin tjänarinna till sin man och ge honom barn via denne.
Det finns böcker som utreder de bibliska grunderna för samlevnad om man är intresserad mer -och de olika tolkningar som kristna gör utifrån sin Bibalsyn, sin Gudssyn och sin människosyn. Och sin syn på kyrka och traditionen i dessa.
Det är INTE så enkelt som att säga att det är av Gud instiftat...
Du har säkert kollat svaren som hänvisas till, men jag påminner om att bonde söker fru bröllopet var en vigsel i en annan ordning än den Svenskkyrkliga!¨
Jag tror att det kan vara missionskyrkans. Eller allianskyrkans. Det är de samfund de länkar till på pastorns församlings hemsida...
Paulus skriver ju att man inte ska omskära i sina brev. Det är riktigt att det finns andra tecken och att just omskärelsen var mellan judarna och Gud.
Jag kan inte alls mycket om omskärelse, men det är ju mer ett kulturellt uttryck än religiöst egentligen. I USA omskärs väl fortfarande väldigt många pojkar, oavsett om de är kristna eller inte.
SÅ här står det på www.bibeln.se i deras faktadel omskärelse, omskuren, oomskuren
Manlig omskärelse, den operation som avlägsnar förhuden kring det manliga könsorganets spets, praktiserades av flera folk i det gamla Israels omvärld; jfr Jer 9:25 f. Seden kan förklaras bl.a. som en hygienisk åtgärd, som ett symboliskt offer av mannens första livskraft och som en manbarhets- eller initiationsrit. Olika folk har omskurit äldre barn, ynglingar i puberteten och brudgummen före bröllopet. Sådana former av seden kan ha förekommit också bland israeliterna (se 2 Mos 4:24-26 med not; jfr också 1 Mos 34:14-16). Enligt biblisk lagstiftning utförs operationen på spädbarn, när pojkarna är åtta dagar gamla (3 Mos 12:3).
Omskärelsen förknippas i bibeln bl.a. med Abrahams och Josuas historia (1 Mos 17:9-14; Jos 5:2-9; jfr Syr 44:20; Joh 7:22). Den är påbjuden av Gud som ett tecken på förbundet med honom: den omskurne bär på sin kropp en outplånlig påminnelse om att han tillhör Guds folk. Omskärelsen blir därmed en symbol för tro och lydnad. I bildlig mening talas om >hjärtats omskärelse. Den som renar sitt sinnelag skär bort hjärtats förhud (5 Mos 10:16; 30:6; Jer 4:4). Utan en sådan omvändelse har man ett oomskuret hjärta, dvs. ett motspänstigt och inför Gud förkastligt sinnelag (Jer 9:26).
När grundtexten använder begreppet oomskuren (ordagrant snarare "med förhud") i bildlig mening är det ofta bäst att uttrycka den avsedda innebörden genom omskrivningar. Med "oomskurna hjärtan" menas i sak "förstockelse" (3 Mos 26:41). När öronen sägs ha förhud menas att de är "tillslutna" (Jer 6:10), dvs. personen vill inte lyssna. När Mose säger sig ha läppar med förhud betyder det att han har "svårt för att tala" (2 Mos 6:12). Den första frukten på unga träd kan liknas vid förhud (3 Mos 19:23). Uttrycket "de oomskurna" har bokstavlig innebörd när det används om filisteerna (Dom 15:18) men markerar samtidigt ett avståndstagande, som översättningen ibland förtydligar med tillsatsen >"hedningarna" (1 Sam 14:6; 31:4).
Mackabeerböckerna visar omskärelsens stora betydelse som judisk bekännelsehandling under assimilationsförsök och förföljelser av de trogna (1 Mack 1:15, 60 f.; 2 Mack 6:10). De judar bland vilka kristendomen uppkom följde självfallet GT:s bestämmelser (Luk 2:21; Apg 16:3). Omskärelse krävdes också av icke-judar som ville övergå till judendomen (>Proselyt). Men då just detta krav verkade obegripligt och motbjudande för många, blev det en avgörande stridsfråga i kristendomens ställningstagande till sitt gammaltestamentliga arv. Urförsamlingen beslöt att icke-judar skulle få upptas som kristna utan att låta omskära sig (se Apg 15). Galaterbrevet är ett lidelsefullt försvar för detta beslut. Samtidigt anknyter paulusbreven till den gammaltestamentliga läran att omskärelsen är en symbol för tro och lydnad. När de kristna genom dopet fått ett rätt gudsförhållande är de omskurna i en djupare mening, "i hjärtat" (Rom 2:28 f.; Kol 2:11).
Det är alltså om det som står i Bibeln.
hehe
Kjell Präst skrev 2009-02-01 20:16:20 följande:
Och så mycket tid tog det inte när jag visste var jag skulle titta! 
Men man måste inte säga det så att alla hör, vara uppmickad och så -det räcker med att man säger det i vanlig samtalston! (kanske därför hon inte hört löftena/tänkt på att hon hört dem på något bröllop hon varit på?)
Vill nu skrev 2009-02-02 21:14:02 följande:
Lite mer bröllop?! Då skulle jag rekommendera just vigselpslamerna och inte de allmänna sommardito.
82,84, 85, 411... här kan man lyssna på snuttar och läsa texterna:
www.svenskakyrkan.se/marsta/vigsel/psalmer.htm
och
www.svenskakyrkanboras.com/www/live/dokumentmallar/Standard.aspx
