Elfte omgången av Nu har jag gjort det igen!!!
Anne
Får du klämma också eller bara titta?
Anne
Får du klämma också eller bara titta?
muffins
öhhh. jag vet inte. Min varierar till allt från brunt till rött till svart, vattnigt till slemmigt och alltid skitäckligt och ovälkommet. Men det är lättare (tyvärr) att analysera det med kopp!
hej sis!
Muffins
nja, aladåben kallar jag den geléklump som kommer strax före ägglossningen.
på söndag blir det bakisbrunch framför vasaloppet! TRADITION!!! Tamejtusan det bästa som kan sändas en söndag. Jag brukar somna vid Mångsbodarna.
anne på grönkulla skrev 2009-02-27 09:17:10 följande:
aaaaaaaaaaaaaaahbiiiiiiiiiingoooooooooooo
Muffins
nej fan vad trist! Både med mormor och tjaffs med kärestan.
*kramar om muffins*
Vet inte vad jag ska säga som ingen annan redan sagt. Ni är så kloka tjejer!
Jag har inte förstått det här med paus, antingen är man ju ihop eller också inte. Att hamna mittemellan i ett vakuum - varför?!?! Hopas ni hittar tillbaka till varandra!
muffins
jaa, det är ju så man måste göra om man vill fortsätta som ett "vi" längre fram. Men frågan är hur lång en paus är?
(Förlåt, men jag kan inte låta bli att tänka på Ros och Rachel i Vänner - WE WERE ON A BREAK!)
Muffins
Hur länge har ni varit tillsammans nu?
I början av vårt förhållande och också efter något år när jag kände att vi inte riktigt var på väg åt samma håll (vart vi ville bo och göra med livet, han har alltid trott att hans väg är den enda rätta utan att ens fråga mig) så var det lite krisigt. Men så långt som till en paus eller att vi gjorde slut blev det ju inte men ändå nyttigt att man kan rensa ur sig att vi måste kommunicera bättre och välja varandra eller gå vidare åt var sitt håll. Däremot har vi varit väldigt noga med att vi båda har fått göra det vi själva velat, trots att det lett till distansförhållande t ex. Vi har också saker som ibland bubblar upp till ytan igen men vi är snabba att släta över det för vi kan inte vara eniga i allt och just de sakerna är inte avgörande för vad vi tycker om varandra. Antingen kan man leva med det eller också kan man inte, så jag tror att oavsett hur det blir med er så är det till slut det bästa som hänt. KRAAAAM