Varför?

När man ska förlova sig är bara ni två kan avgöra.

Min sambo fick vänta ca 1 år sen kunde vi bestämma oss att förlova oss.

Vi bodde tillsammans ett par månader då ville han förlova oss jag sa Nej för jag känner att det är ingenting för mig, samma sak för äktenskap.

Ca 1 år senare sa jag till honom att jag hade ändrat mig o vill förlova oss strax efter vi flyttar in huset som vi köpte maj 2002 men det var fel tillfällig hela tiden så den 28 feb 2004 förlovade vi oss -äntligen säger vi.
Äktenskapet var fortfarande ingenting för mig.

Så ifjol någoting hände inom mig o sa till sambo att jag vill att vi ska gifta oss.
Gissa om han blev förvånad igen.
Så ifjol februari bestämde oss att "på midsommarsafton nästa år gifter vi oss" så det blir i år om halvår.

Det är nåt med honom som förändrar mig som jag fortfarande idag inte rikitg fattat.
December ifjol är vi tillsammans i 8 år så vi förvånar varandra fortfarande.
Jag vet att jag skulle inte överleva utan honom, han är min syre kan man säga.

Alla förlovar sig väl av olika anledningar kan jag tro.

Vi förlovade oss efter 5 månader eftersom det kändes rätt och vi vill ha en framtid tillsammans med allt vad det innebär. Vi ville och vill gifta oss inom ett år (och kommer att göra det).

Vi bodde inte ihop men vi hade fått lgh och flyttade ihop ca 3 veckor senare. Jag visste att det skulle gå smärtfritt att flytta ihop och det har det gjort också .

Hej!!

Jag förstår er båda.. Men måste ge fördelen till honom. En himla bra idé att bo ihop innan ni förlovar er.. För det ÄR så att vardagen ÄR den största prövningen..

För mig är förlovningen inte värd någonting. Jag och sambon hade varit tillsammans i över 8 år och bott ihop nästan lika länge när vi helt enkelt bestämde att vi skulle gifta oss. Egentligen blev vi ju förlovade i det ögonblicket. Vi har inte ens några förlovningsringar.

Jag tror att du är sugen på att ta ert förhållande vidare. Man vill ju se att det leder nån vart. Men varför inte flytta ihop? Då blir ni ju sambos istället för pojk- och flickvän. Sen när ni ser om det funkar kan ni ju ta det ett steg längre och förlova er. Om du ändå känner att detta är "den stora kärleken" spelar det ju ingen roll om ni förlovar er nu eller om 10 år.

Kanske vill du förlova dig för att du är en romantiker? Själv tillhör jag den kategorin som både är romantiker och förlovad med bröllop i sikte. Min sambo friade till mig för ett halvår sedan och vi gifter oss nästan exakt ett år efter förlovningen.

Vi förlovade oss efter ca 2,5 år och efter ytterligare 2,5 år gifter vi oss. Vi bodde ihop innan vi förlovade oss...

Mmm.. Nä men jag kan ju så klart bara säga min tanke om det.. Svårt när jag inte känner er heller!

Men jag tycker iaf flytta ihop först och känn av.

En förlovning är ju helst en grej man bara vill göra med en person och så får den gärna hålla livet ut!

Jag var likadan!! Att förlova sig var dödsviktigt för mig men inte för min sambo!

Finns nog några gamla trådar här nånstans om detta!