Det verkar som att våra fäder har en del gemensamt.
Själv kände jag mig jättetrygg tillsammans med den blivande maken. Hade jag känt mig otrygg med honom så hade jag inte gift mig med honom öht.
Ja, tyvärr är det så. Men det finns andra varianter också.
Min svärfar, som är både högkyrklig och kvinnoprästmotståndare, tillhör de som aldrig tillåter brudöverlämning i samband med vigseln. Han menar att brudöverlämning inte avspeglar äktenskapets innebörd. Alltså blir det inga brudöverlämningar vid hans vigslar.
En till präst skrev 2009-01-15 22:15:18 följande:
Yngre kvinnliga präster har ofta fått brottas mycket med fördomar och förtryck. Jag skulle vilja påstå att det inte alls är troligare att en ung kvinnlig präst går mer på en brudöverlämning.
(ja, jag har läst teologi själv i några år - jag vet vad jag pratar om)
Jag tycker att det är skillnad på att vara likadan och att vara jämlik. Jag och min man är jämlika, men vi är inte alls likadana.
Han älskar att laga mat. Jag blir nervös av att koka potatis. Jag är kort och maken är lång (mulliga är vi dock båda två 
). Han gillar whisky och bilar, jag gillar ekonomi och Lego.
Vi strävar inte efter att vara likadana, men vi strävar efter att vara jämlika. För oss handlar det om att bådas behov är lika viktiga, och att ingen av oss alltid bestämmer över den andre.
Jag har träffat manliga präster/präststuderande som är emot kvinnliga präster eftersom de anser att kvinnan är underställd mannen och därför inte kan ha någon slags position i samhället där hon bestämmer över män. En rätt risig kvinnosyn, tycker jag.
Jag har också träffat de som har enbart teologiska skäl till att vara emot kvinnliga präster. Jag håller inte med dem, men jag kan lättare respektera den åsikten än den förstnämnda.
Bibeln. Hurså?
Var i Bibeln hittar du stöd för slaveriets avskaffande?
Vad Bibeln säger "rakt ut" råder oenighet om. Det visar ju, om inte annat, det faktum att det finns så otroligt många kyrkor och samfund.
Visst får du tycka att kvinnliga präster är "extrabibliskt mumbojumo". Så uppfattar dock inte jag det som Bibeln säger.
Transsubstansiationsläran kan jag gärna disktera någon gång, men det hör nog hemma i en annan tråd Jag tänker ta mig friheten att citera ett inlägg som jag skrivit om underordning och kvinnliga präster på ett annat forum.
***
Paulus var ingen dumsnut. Tvärtom. Han var en kunnig teolog som brann för evangeliets utbredande. Paulus kompromissade heller aldrig med evangeliets budskap. Däremot var han en pragmatiker när det gäller adiafora. Det viktigaste var att nå ut.
"Fri och oberoende av alla har jag alltså gjort mig till allas slav för att vinna så många som möjligt. För att vinna judar har jag för dem varit som en jude. För att vinna dem som står under lagen har jag för dem varit som en som står under lagen, fast jag själv inte står under lagen. För att vinna dem som är utan lag har jag för dem varit som en som är utan lag, fast jag inte är utan Guds lag, jag har ju Kristi lag. För att vinna de svaga har jag inför dem varit svag. Allt har jag varit inför alla, för att åtminstone rädda några. Allt gör jag för evangeliets skull, för att också jag skall få del av dess löften". (1 Kor 9:19-23)
En av många saker som de här verserna visar på är att det viktigaste är att evangeliet verkligen når människor. Och för att på ett effektivt sätt nå ut med evangeliet måste man ofta lära känna dem man talar till, så att man kan undvika onödiga missförstånd, kulturkrockar och andra klavertramp.
Hur ska jag få ihop det här, kan man undra. Jo. Jag tror att Paulus resonerar likadant när det gäller familjebildning och församlingsordning. Om man läser t ex 1 Kor 11, där Paulus talar om kvinnor vid de kristna sammankomsterna, så avslutas det stycket med orden "Någon kanske vill börja strida om detta, men vi har ingen annan ordning, och det har inte någon av Guds församlingar".
Kristna levde inte isolerade från sin omgivning. Kvinnor hade inte någon framstående ställning i det offentliga livet, och de hade inte heller samma skolning, juridiska rättigheter osv som männen. Paulus säger många saker som revolutionerar kvinnans ställning, även om vi med våra västerländska ögon inte ser det lika uppenbart idag. Samtidigt är han uppenbarligen pragmatiker. Han tar t ex inte strid för att avskaffa slaveriet - han talar istället om hur en god relation mellan slav och herre ska se ut. Han tar inte strid om kvinnans officiella ställning varken i hemmet eller inom församlingen - däremot är han tydlig med att "här är varken man eller kvinna" och talar mycket om hur mannen ska älska och vörda sin hustru (och tvärtom).
En kristendom som hade vänt upp och ner på dåtidens sociala konstruktioner hade sannolikt inte blivit någon evangelisk rörelse, snarare en dåtida variant av Feministiskt Initiativ. Dess anhängare hade med all sannolikhet blivit kända för sitt uppseendeväckande leverne, och inte för budskapet om frälsningen genom Jesus Kristus. De sociala konventionerna hade skymt evangeliet. Något sådant tror jag aldrig att Paulus skulle ha velat bidra till.
Jag tror att vi befinner oss i motsatt läge idag. Människor utanför kyrkan skakar på huvudet och tycker att det är märkligt och irriterande att kvinnor motarbetas i sitt prästkall. Många anger också detta som orsak till att de lämnar t ex Svenska Kyrkan.
Jag tycker att vi ska göra som Paulus: vara pragmatiska när det gäller metoder och konventioner, men aldrig kompromissa med budskapet om frälsningen, synden och nåden. Och i dagens läge anser jag att det betyder att även vi kristna fokuserar mer på att nå ut med vårt budskap än att - stick i stäv med övriga samhället - anser att vissa kromosomuppsättningar inte får delta i förkunnelsen.
Frågar du mig?
I så fall är svaret att det är vi människor som är moralrelativister.
Hammerman,
ja, jag tolkar Guds vilja som att människan ska vara jämställd. Det bibelord du citerar tycker jag inte är ett vagt stöd för detta, snarare ett starkt ljus.
Jag menar att både Nya och Gamla testamentet lär oss saker om Gud. Eftersom jag är kristen menar jag också att GT ska läsas i ljuset av NT. "Skrift skall tolka skrift" sa Luther (fast på tyska ) angående hur vi ska förstå svåra ställen i Bibeln. Jag gör inte alls anspråk på att kunna förstå, förklara eller ens försvara allt som står i GT. Däremot vet jag att läsning av GT utan NT ger en mycket begränsad bild av Guds väsen och vilja.
Av någon anledning har Gud valt att relatera till människan genom olika förbund. Jag vet inte varför, men uppenbarligen är det så. Utifrån mitt synsätt så förbättras villkoren för människan radikalt i det nya förbundet (med Jesus som bron mellan Gud och människa) jämfört med de gamla förbunden. De gamla förbunden är också kollektiva - det nya förbundet är individuellt.
För övrigt tror jag inte att Gud skickar människor till helvetet. Jag tror dock att Gud respekterar människors vilja, och en människa som absolut inte vill tro på Gud kommer inte att tvingas till gemenskap med Gud, varken här på jorden eller i livet efter detta.
När du skriver att "kyrkan är emot detta", vilken kyrka syftar du då på?
Ah, okej. Ja, jag tror att katoliker och ortodoxa generellt sett är överens om detta.
Svenska Kyrkan har en annan uppfattning, som du kanske vet. Just nu cirkulerar ett förslag till vigselordning för samkönade par, som antagligen kommer att godkännas ungefär när riksdagen klubbar en ny könsneutral äktenskapsbalk.
Generellt sett kan man väl säga att det har att göra med om man ser traditionen som jämställd med skriften. Så är det ju inom t ex ortodoxa och katolska kyrkan.
Inom lutherska kyrkor menar man att det är bara Bibeln som är grunden för läran, inte traditionen. Man kan naturligtvis lära sig mycket viktigt från traditionen, men traditionen i sig är inte helig.
Jag tilhör de som menar att både Gud och Bibeln är oföränderlig. Det kan man dock inte säga om oss människor och vårt samhälle. Du och jag vet mer om hur världen fungerar än vad en bonde i Mecklenburg gjorde på 1400-talet. Därför kan vi också förstå en del saker i Bibeln på ett bättre sätt.
När man studerar de få bibeltexter som brukar tas upp som argument emot samkönade äktenskap så anser jag inte att de är hållbara. De handlar om tempelprostiution, pedofili och avgudadyrkan - något som de flesta kristna (och ateister, för den delen) tycker är fel.
Om man haft fel väldigt länge så blir inte situationen bättre av att man fortsätter att ha fel. Då är det bättre att erkänna sitt misstag och göra rätt i fortsättningen. Så ser jag på frågan om kyrkan och samkönade äktenskap.
Klart att det kostar pengar att nyttja SvKy till en begravning om man inte varit medlem. Men varför skulle man vilja ha en kyrklig begravning om man inte varit medlem?
