Vet inte alls vad jag vill

Du är nog inne i en kris så ta inga förhastade beslut. Jag har själv varit där och vänt ett antal gånger. Men kriser är till för att bearbetas. Och antingen så bestämmer man sig kanske för att separera eller så kommer ni att få det väldigt bra igen, mycket bättre. För då har ni bearbetat en del problem och vet var ni står. Kram

Vet ju inte alls var ja har honom..vet inte om han ljuger eller talar sanning..nån gång..

Min moster betalar hans psykolog..men ja då? hur ska ja kunna lita på honom..varför ska ja lita på honom..

Låter inte som att du vill ha det här livet. Vad skulle du kunna vinna på att lämna honom? Och vad vinner du på att stanna kvar? Ser inget i din text som talar för att du ska stanna nämligen.

Vi har barn tillsammans...
jag vet att jag har ett hem med honom..vet inte hur jag ska kunna klara mig själv när jag är mammaledig och de är dömt att få jobb i den här stan.

Ibland känner jag att vi har de otroligt bra tillsammans..

åh..allt är jobbigt

Men om du inte kan lita på honom, det låter inte alls bra. Rada upp positiva och negativa saker om ert förhållande. Varför betalar din moster hans psykolog? Vad har han för problem?

Om ni har barn tillsammans, då borde du ta ett extra stort ansvar för att ta dig ur en destruktiv relation. Kan du få hjälp av någon i din närhet med att flytta isåfall?

Ibland har ni det bra ja, men det är väl inte det som räknas, det är ju hur du mår överlag. Personer som exempelvis blir slagna i en relation har ofta också bra relationsstunder, men det gör ju inte det dåliga bättre.

han ljuger, därför går han hos psykolog. Han säger att han inte gör de mer men hur vet ja de. Så som han lurat mig...behöver inte ta upp vad han gjort men hela mitt liv blev vänt upp och ner.

Hans föräldrar vet inte att han går till psykol eller att ja fått en lägenhet. Dom vet ingenting..enligt som är han ju perfekt..och efter allt som hänt så hotade med massa saker och nu är allt som vanligt igen.

Nej har ingen som stöttar mig. alla säger att han är snäll och att ja tänker för mycke..

Jag får nog, baserat på dins inlägg, hålla med om att du tänker för mycket. Eller mer korrekt - handlar för lite.

Varför bokar inte du in er hos familjerådgivare?

Om det är så hopplöst att få jobb i staden (och det verkar som om det är ett argument för att stanna i relationen) - varför inte flytta ? Eller skaffa annan kompetens som behövs?

Vad han gör kan du tyvärr inte påverka, bara hur du förhåller dig till honom.

Det låter som om du behöver förändra din situation NU, lycka till!!

Håller med didis inlägg här. Man bör inte heller gifta sig med någon som man inte är hundra på även om man har barn ihop.. Lycka till med att förändra ditt liv! Jag vet hur det känns när allt verkar hopplöst. Men som sagt, den enda som kan ändra läget är ju du..

vad du än gör så gift dig INTE med honom just nu!! vänta tills du verkligen vet vad du vill...
du nämner inte vad han eller ni har för problem mer än att han ljuger för dig, så det e ju svårt för oss andra att ge råd.

jag förstår att du mår dåligt och därför bör du inte ta några sånna stora beslut som ett bröllop faktiskt är.

varför ska du flytta från honom för att få bidrag men ändå gifta dig med honm? jag fattar inte...om man är gift får man väl inte bidrag om den andra har jobb??

håller med tidigare inlägg, att gifta sig nu då du känner så här kommer du nog att få ångra. Även om ni har barn tillsammans med du känner/mår så här, varför accepterar du det? Låt dina känslor inte föringras av att andra säger att 'du tänker för mkt'- ställ dig själv frågan: om ng annan kom till mig med detta problem, hur skulle jag reagera/ge för råd till x då?

MÅnga personer står tyvärr ut i ett hanterbart missnöje istället för att våga släppa taget och leta efter nya tryggheter. Att klammra sig fast i en dålig relation är knappast att göra dig själv (eller barnen) en tjänst. Stå på dig och ha självrespekt, sätt gränser och bli tagen på allvar av mannen/omgivningen. Det är svårt som tusan, men om du inte står på dig, vem ska då göra det åt dig?

lycka till i massor tjejen

Jag önskar jag hade haft din självinsikt innan mitt eget bröllop. Vi har visserligen inga barn ihop, vilket förenklar min situation vid eventuell skilsmässa. Jag måste erkänna att jag hade liknande tankar inför mitt bröllop, är detta vad jag vill, gå runt o städa efter alla andra, osv... Det lutar åt att jag kommer ta ut skilsmässa någon gång iår, men det är ju tid jag kunde sluppit slösa bort om jag lyssnat till min inre röst från början. Så mitt råd är - nej du vill säkerligen inte detta. Annars hade du troligtvis inte skrivit ditt inlägg från början. Lycka till!