... Tills döden skiljer oss åt?!

Ber till Gud, ja.

Jag hörde det på en förberedelsekurs för äktenskapet för några veckor sedan. Kursen utgick från detta koncept (men på svenska): themarriagecourse.org/

Jag kan inte svara på varför en troende skulle skilja sig i mindre utsträckning, så är det kanske inte heller. Alla troende par ber ju inte tillsammans heller. (Så undersökningen sa ju inte att troende par skiljer sig mindre, utan att de som ber tillsammans gör det).

Hammerman1 - kursen kostade ca 300 kr/par för en hel helg. Inte så extremt dyrt tycker jag.

sokkerstruten - skrattar du åt de som går på äktenskapsrådgivning också? "Haha, kan någon ha problem i sitt parförhållande?"

Vi har alltså inte problem, men tycker ändå att det är viktigt att vårda om sin relation. Det blir ju knappast sämre av att man funderar på vad sitt kärleksspråk är, hur man kan lösa konflikter, leva med olikheter, hur man kommunicerar på olika sätt och hur man skall leva i äktenskapslöftet.

Det är bra att vara källkritisk. Det skall man vara.

Jag tror ändå att det ligger en viss sanning i undersökningen, med rum för en viss felmarginal (som i all forskning).

Ja kursen var bra, och jag tycker också att det är viktigt att man trivs ihop. Men det var ju inte poägen, poängen var skilsmässoprocenten bland de par som ber tillsammans. Har du sett liknande siffor på de som spelar golf eller sjunger i kör tillsammans?

Förlåt mig kära människor, speciellt Hammerman1. Glömde att jag inte var på universitetet och inte får öppna munnen om jag inte har 100% forskningsbakgrund till det jag säger. Jag studerar annars historia, psykologi och teologi och borde ha lärt mig bättre.

Jag kan inte nu länka till undersökningen eller säga vilka metoder man har använt. Kursledaren på denna kurs, som förövrigt är en ärlig och bildad människa, berättade om denna undersökning. Jag kan maila honom och fråga mer om undersökningen, eftersom han säkert gärna svarar. Skall jag återkomma med informationen? Eller skulle du ändå bry dig?

Ja visst är det.

Jo, det har du rätt i. Naturligtvis har man oftast olika värderingar på klart när man bestämmer sig för att gifta sig. Så också vi, och trots att vi hade diskuterat det mesta som togs upp i kursen så tyckte vi att den var bra. Redan det att man sätter en helg på att fundera över viktiga saker kan ju vara helt bra.

Det kan jag säkert tänka mig att man i ett samboförhållande redan har tacklat alla dessa saker, och det är inte så mycket nytt sedan när man har gift sig. Men sedan FINNS det ju faktiskt par som inte har bott tillsammans före man gifter sig (t.ex. vi), och då är ju själva äktenskapet i sig en väldigt stor förändring. Men att man kan gifta sig utan att bo sambo före verkar vara ett tillstånd man inte minns längre i Sverige?

Maria2009 - Det har du rätt i, jag tror inte heller att det är många par som ber tillsammans. För att man skall göra det är man ju oftast troende, och långt ifrån alla kristna ber tillsammans. Jag tror inte att det är ifall bönen fungerar eller ej som är avgörande, utan mer det att man verkligen ber tillsammans. Det gör ju att man kommer väldigt nära varandra, blottar sig och delar en andlig dimension (redan ifall man skulle be en aftonbön tillsammans varje kväll). Inställningen till varandra kanske ändrar om man ofta ber för varandra och för ens förhållande (och för andra saker). För trots allt är det ju ganska mycket som hänger på inställningen.