BS
Låter verkligen som du har det skittungt nu, minst sagt. Men världen är inte emot dig, även om det känns så! När man känner sig som bottenskrapet så vänder man lätt allt man hör som något negativt, kränkning eller som en spark i magen. Och det gör det hela knappast bättre, utan spiralen nedåt snurrar bara snabbare...
Det är verkligen jättekonstigt att vikten ligger så konstant still! Hur går det med träningen? Har du någon vardagsmotion, förutom träningscykeln? Jag brukar hoppa av bussen en hållplats tidigare, t ex, det tar ju marginellt med tid men några meter extra här och där blir snart flera mil! Se möjligheterna istället för vad du inte kan ta dig för pga ditten och datten.
Det är ju för ditt (och Iris) eget bästa och så menar säkert läkaren också. Vad är det värsta som kan hända om Iris inte får vällingen just den morgonen? Ta tag i det och visa dem att de har fel istället för att leta efter en nödutgång! Läkaren kanske undrar om makens diabetes för att utesluta att den är ärftlig?
Våga se att glaset är halvfullt, det är först då det kan vända! Jag tror på dig och önskar att du orkar vända motgångarna till en positiv, starkare BS! Då klarar du ALLT sen!