Vem ska leda mig?!

Fast det följer ju symboliken väldigt väl, att man blir överlämnad från sin gamla överförmyndare till sin nya...

Jag har även diskuterat frågan med folk från diverse andra länder. Amerikanska tjejer som tyckte att "men, vilken häftig tradition, så vill vi också göra". En iransk tjej som bara skakade på huvudet åt alla svenska tjejer som "inte fattar att de borde slåss med näbbar och klor för att behålla den frihet de har, istället för att välja att lämnas över av sin pappa".

Däremot så diskuterar jag inte frågan om det är på tok försent att påverka. Som när min kompis dagen innan sitt bröllop sa att hon skulle överlämnas. Det är tradition i det landet där hon gifte sig. Har ett vagt minne av att några av oss efter att hon sagt det, sinsemellan konstaterade att vi var förvånade, men de hade ju bestämt sig för det så jag såg i alla fall ingen poäng med att diskutera frågan där och då.

Jag är inne på samma linje som feministbrud. Jag tror att varje persons handling, i vilken fråga det än är, bidrar...

Annars skulle jag inte sopsortera, skänka pengar till välgörenhet, ha ett fadderbarn m.m.

Och jag tror alltså att om fler tjejer säger ifrån vid ojämställdhet, vare sig det är symbolik eller annat, så bidrar det till att jämställdheten ökar. Och detta gäller åt båda håll. Man bör både kräva att han hjälper till med hushållsarbetet, och själv hjälpa till med att byta motorolja på bilen!

På samma sätt som jag tror att man som enskild person kan bidra till att minska mobbing, segregation och en massa andra grejer...

Vid havet skrev 2009-03-24 13:40:42 följande:

Fast varför är då inte hela familjerna med? varför bara vissa "utvalda delar" av familjen?

Alla får göra som de vill, såvida kyrkan går med på det om man gifter sig där.

Men samma åsikter som framförs här KAN delas av några av gästerna. Kan ju vara bra att veta det...

Vid havet skrev 2009-03-24 13:53:25 följande:

hahaha, många blivande brudar brukar annars bli vansinniga om man ens antyder att deras beslut skulle ha något med amerikanska filmer att göra... Skönt att någon faktiskt kan erkänna att det spelar stor roll för den bild man har av sitt eget bröllop!

Jag har väl också någon gång, i yngre år, åååh:at åt vackra hollywoodbröllop. Men samtidigt tycker jag ju att den svenska traditionen, att brudparet går in tillsammans är otroligt vacker. Jag älskar fotona på oss där vi ser litet spända och sammanbitna ut på invägen, och med stora leenden på utvägen. Älskade att stå med honom, och se på varandra strax innan kyrkportarna slogs upp och ge varandra kärlekslöften med ögonen. Det är bästa minnet från hela bröllopet!

Så jag är glad att jag valde att göra det på det svenska sättet, och har så fina minnen från mitt bröllop tillsammans med min man. Jag har många fina minnen med min familj också, men jag tyckte inte att jag behövde fler sådana från just mitt och makens bröllop...

Vissa symboler är inte värda att strida för. T.ex. tänker inte jag försöka propagera för att hakkorset återigen skall ses som en solsymbol, och inget annat. Och så länge kvinnor, i egenskap av att de inte tillåts ha en egen vilja, överlämnas till äktenskap de inte vill ingå i så tänker inte jag försöka hävda att det borde få en ny innebörd...

Hellre värnar jag vad som här i Sverige är en gammal tradition (åtminstonde sedan 1300-talet) nämligen den att mannen och kvinnan gemensamt går uppför altargången till sitt bröllop. Den kan heller inte anses som något annat än jämlik!!!

Hur kan man överlämnas till någon på lika villkor. Har man gått med på att bli överlämnad så har man satt sig i en situation där symboliken är att man "styrs" av både den som överlämnar en och den som man blir överlämnad till.

Tänk själv vad man associerar till folk som leds... Om vi bortser från synskadade personer. Om du ser en ung, frisk person ledas av en annan - vad tänker du då?

Personligen tänker jag att den personen som leder bestämmer, och den som blir ledd vet mindre/vill mindre/blir dominerad typ... Inte alltid på ett negativt sätt. Ibland blir man ledd för att man inte hittar någonstans. Ibland för att det är något man gör motvilligt (äh, kom med här, säger någon). Litet samma som barn som absolut inte vill gå någonstans, som man får "tvinga".

Inget av det är något som jag skulle vilja förknippa med min bröllopsdag, och min relation till min man...

Det är det fortfarande på många håll i världen... ´

Relevansen???

Återigen, relevansen???

Att seder kan ändras, det förstår jag med.

Men att kvinnan skulle vara oskuld grundade sig ju mycket i att man skulle veta vem som var pappa till eventuella barn. Plus att kvinnor var beroende av att någon försörjde dem, och de behövde då ha en man som tog hand om dem och deras barn.

Nu för tiden då kvinnor tillåts jobba så klarar man försörjningen även utan en man. Och det finns tester för att visa vem som är biologisk pappa till barnen.

Jag kan inte riktigt se kopplingen mellan detta och brudöverlämning? Var ligger likheten???