känns jobbigt..

det är vlijan som fattas.. inte långt ifrån deras hem och heller inte med kort varsen.. det är helgen efter midsommar som gäller och dessutom är ingen bortrest! och det är inte så att dom inte skulle gilla mannen jag gifter mig med.. finns bara egoistiska själ..

ja, det känns verkligen som.. jaa.. jag skulle vilja ta budgeten och sticka på bröllopsresa och gifta mig där! men hans sida är underbar och ser fram emot det.. och det gjorde jag me.. man vet ju verkligen vem man ska fortsätta ha kontakt med sen! men det gör ju inte att det känns bättre nu.. tack för att ni finns här!

min familj går det inte att prata med. allt dom kan tänka är "jag". nej, tyvärr är det väl bara att hoppas att dom en dag ber mig om något viktigt för dom så jag kan säga "ja, lika säkert som att du kom på bröllopet".. eller nått annat bättre!
åh.. jaja.. man vet ju vem man kan lita på..

jasså man kan ta skada av att umgås med homosexuella! det var nått nytt! några av mina bästa vänner är homo eller bi så bra att få veta att jag ska hålla mig borta ;P

jag ska berätta skälet dom uppgett! det vara bara "jag kommer inte"..
gissa hur klok man blir på d!
Men nu känns det liiiite bättre! tog bort alla som sagt nej från listan och det är en härligt gäng kvar!

jag önskade också att min mamma inte skulle komma för det hade verkligen förstört allt! så jag förstår dig.. enda trösten är att vi kommer bli bättre föräldrar än dom!

ja, kärlek tycker jag att man inte kan ge för mycket till någon! framförallt inte till sina barn!
min mamma har sagt rakt ut att hon önskar att jag var normal som mina andra syskon. och jag måste ju erkänna, jag röker och dricker itne så lite onormal är jag ju men trodde itne det skulle vara negativt :P

det tänkte vi med men min mormor tyckte att vi skulle offra oss och det ångrar jag inte!

Du är välkommen! hehe.. tecken från gud, min bästa och första vän hette mysan (min gulliga lilla ponny

tack!

att jag inte vill ha min mor där ligger långt bakåt och med all lång fakta så kan man förstå. (min mor gillar mig inte, jo, föräldrar behöver inte tycka om sina barn!)
Och mina nära och kära har inte några orsaker, bara viljan som fattas.
Kanske känns konstigt för vissa men faktiskt finns det det familjer som inte har bra kontakt med varann..

jag tycker nästan att en mamma alltid måste tycka om sina barn men tyvärr är jag ju en av många som vet att det inte är så.. i vår släkt finns faktiskt 2 st till som behandlar sitt äldsta barn som pesten och den/dom yngre som guldet sj!
Nu vill min hund ut så måste väl gå :P

jag kan inte svara på varför hon egentligen tänker och tycker det som hon gör men hon är en väldigt bitter kvinna.. sorgligt men sant..