Äntligen Fredag!

ÄPV skulle väl få titta på fröet idag? Jag håller verkligen tummar tår och allt annat som kan hållas!!!

Själv har jag inte ngt frö i magen. Ja ja mera verkstad nästa månad. Vi har inte försökt tillräckligt länge för att ens få lov att klaga.

Beklagar Hilde! Du som har fixat och donat i trädgården hela dagen igår. Kom du ihåg att beställa något sådant frö, när du ändå var i farten?

hmm, måste man ha trädgård då? räcker det inte med blivande balkongen måtro?

anne på grönkulla skrev 2009-04-29 15:59:21 följande:

Jag tror du missförstått. Man måste ha KARLN som bygger en trädgård/balkong/lufballong åt dig. Du får helt enkelt ta ett snack med herr apg!
Man skola inte producera
mol allena barnen flera
*flinar åt dåliga rim*

Själv lutar jag och herr MC oss bekvämt mot tio jämna imorrgon - skumpa, oxfilé, dyra presenter (ska sätta in en bild efter att jag givit bort den men han läser här ibland...) och verkstad är utlovat. Brasan kan ta sig i brasan - den är blott ett störningsmoment i vägen för den perfekta dagen.

Hej mc! Här fyller maken år imorrn, så vi firar också lite - men 10 år tillsammans blir först nästa sommar.

Å det är nog inte prata för lite med varann som är felet. Bristande motivation o ses för lite, snarare. Kanske blir det bot på det så småningom, den som lever får se.

*håller tummarna*
Vänta inte för länge bara.
Jag har hört att mer action ger mer motivation. Jag får göra en undersökning själv tror jag, om sanningshalten.


anne på grönkulla skrev 2009-04-29 18:54:45 följande:

så är det absolut! men avstånd är lite krångliga oxå...

Jag ska bara växa upp o sluta leka först, tror jag...

Lillis lever
Idag har vi sett att det finns en liten varelse som har bosatt sig i min livmoder. Lagom stor och allt ser fint ut . Beräknad födsel enligt släkttradition den 17 december . Ena systersonen fyller år den 17:e och ena systerdottern fyller år den 18:e. Snacka om tajming Sen är vi en drös som fyller i november och januari oxå. Lika bra att ha alla födelsedagar på samma gång tycker vi!!
Har hittills för en gångs skull lyckats vara lite hemliga. Alla vet att vi försökt så länge att de kommit till stadiet att de slutat fråga hur det går. Förutom mina två bästa vänner och min storasyster som inte drar sig för att ta reda på hur det ligger till och de är oxå de enda som fått veta. Ja... och så chefen och två kollegor men dom jobbar många mil bort åt olika håll så det räknas inte!! Kände mig ju tvungen att berätta för chefen i samband med de fåtal lediga dagar jag behövt ta i samband med behandlingarna.
Hur som helst så ska det bli såååå roligt att få berätta för våra föräldrar (om nu inget händer...) om ca en månad när allt känns lite säkrare .

Kramar i massor och tack för att ni finns!!!

Vad glad jag blir ÄPV !!!! Riktigt varm i hjärtat och nästan en liten tår i ögonvrån. Det SKA ju vara din tur nu, det har vi ju bestämt !

ååååh!