Livets stora och små frågor

Cancer, hund och arbetslöshet! Låter det bekant?

Sorry, det mer än lovligt fånigt att sticka utan att säga till. Och ännu fånigare/pinsammare att komma tillbaka med en lam ursäkt (det är alldeles för lätt att skaffa sig ett konto här). Mina dramaqeenfasoner har jag tydligen inte blivit av med. Så skämmigt att jag nästan har lust att gråta en skvätt, men nöjer mig med att nojia mig i ett halvår eller så. ;.)

Jag hör inte hemma här i tråden, men hänger gärna med på lunch eller pyjamasparty och finns kvar på min mejl om någon skulle behöva en kamerahållare vid en förlossning.

Så varför sticka utan att säga till? Som att rycka ett plåster hade jag tänkt mig. Snabbt och effektivt.

Ryyyyck, aaaaj, vi ses!