• andbeyond

    I vått och torrt och stiltje och orkan

    Blir inget sommarjobb för mig, det är verkligen helt löjligt vad lite de ger i lön på sådana jobb.. liksom 14000/mån utan övertidsersättning och inkl semesterersättning för att jobba 12juni-21augusti.. njää... riktigt så mkt behöver vi inte pengarna. Jag mår tillräckligt dåligt som det är utan att behöva slita utan att egentligen få något för det. :/
    Men det är klart, om man inte har någon arbetslivserfarenhet eller så är det väl ett ok jobb. Men nu är jag ju inte 19 längre heller...

    Känner mig glad ändå, ska måla mammas hus i sommar och får lite pengar för det. Men mest får jag nog massa god mat. Det är okej det med

  • andbeyond

    oj, var inte meningen att det skulle bli dubbelt..

  • andbeyond

    Och KRYA PÅ DIG Blommis! *går och gör lite mer te*

  • andbeyond

    Åh, stackarn. Inte kul att känna sig utanför. Jag hoppas det ordnar sig och att fotboll är det roligaste som finns om någon/några veckor igen

    Jag har massor av brev och lappar av min sambo, han är skribent med författardrömmar så han kan min man Vi har just bestämt att vi ska skriva våra egna löften till vigseln, ska bli underbart (på tal om att gråta på vigseln, ojoj..) men är allt lite läskigt att skriva. Är ju svårt att få ut alla känslor på rätt sätt med bara några ord.

    Nalle Puh: Det är svårt, men försök att inte tänka på honom. Du förtjänar bättre! Det är lättare att säga "nej - jag vill inte umgås med dig" nu och det är jobbigt ett litet tag framöver än att säga "ja, vi umgås väl då" och behöva ha en energitjuv i livet länge.

  • andbeyond

    Glass är bra för själen. Så det så.

  • andbeyond

    Med risk för att låta löjlig - men blir så himla ledsen. Min storasyster J (12 år äldre) ska också gifta sig i sommar. Häromdagen började jag fundera på att ordna möhippa för henne. Så jag kontaktade vår syster S (9 år äldre). Svaret jag fick var: "det är ju redan pågång". Okej tänkte jag, vad bra. Så jag frågade vem som har dragit igång det och vad som är bestämt och så. Visade sig att nästan allt var klart. Jag vet att man inte blir "bjuden" till en möhippa men att min egen syster inte fattade att jag vill vara med och "hippa" vår storasyster känns trist.. Som att jag fortfarande är 10år och inte är rolig att ha med. Hennes kompisar trodde inte att J ville ha med mig eftersom jag är så mkt yngre. Men vi umgås jättemkt och 12 år är inte så mkt länge. Vår mellansyra bor inte i Sverige så jag och J har verkligen kommit varandra nära.. nu har de bestämt att möhippan ska vara på det enda datumet som jag inte kan då jag lovat att hjälpa min bästa vän med en fest hon ska ha den dagen. Men vill inte missa Js möhippa. Blir bara så besviken att S inte tänkte på att jag ville vara involverad också när de drog ihop ett gäng.

    Nu har jag också kastat lite mot klagomuren. När man är yngst i en familj får man aldrig bli vuxen då? Flupp också. Önskar att jag fick vara 25 i min familjs ögon istället för 10..

  • andbeyond


    Jag ska väl också gå i säng.

    Vet inte riktigt vad jag ska göra. Har skickat ett mail och kollat om vi kan ha en stor lunch den dagen så jag kan vara med lite på båda.. frågat om det möjligen går en annan dag också. Får se vad de säger.

    Finns nog ups and downs oavsett var i en syskonskara man är - blir bara jobbigt när de även behandlar min fästman som ett barn. Blir ju svårt att lita på mig själv och mina/våra val (som att försöka få barn) när min familj starkt uttrycker att det inte anser att det är så smart. Men men.. som sagt. Gäller att stå på sig och inte lyssna, acceptera att jag alltid kommer vara en liten skrålla för dem.
  • andbeyond

    hvidis: vad mysigt med stormagen! Härligt att hon mår bra!

    Det där med kaffesump, min mamma hade en tendens att göra te i kaffebryggaren men glömde ta bort filtret. Det blev inget gott te

    Nalle Puh: Inte kul med halsont! Jag hoppas det går över så snabbt det bara går. Jag brukar göra varmmjölk med eukalyptustabletter i. Gott och bra kram på dig!

    Möhippan, jag har verkligen försökt prata med min familj om att "hej, jag är snart närmare 30 än 20", men det går som inte in. Och ja, det tycker inte att vi bör skaffa barn, "ni ska ju resa och leva livet för er själva", att vi VILL ha familj och faktiskt förstår (så gott det går) vad det innebär har liksom gått förlorat. Det intressanta är att jag alltid är den som får vara barnvakt för "jag tar så bra hand om systerdottern och är så ansvarsfull så man kan lita på mig". Men tydligen inte när det kommer till mitt eget liv. Min fästman blir ju ledsen också, vilket nästan är det jobbigaste. Vi har bra kontakt med min familj men just när ämnen som "barn, köpa lgh/hus och liknande vuxensaker" kommer upp så dumförklaras vi. Ska försöka prata med mamma igen om det här, men sist så tyckte hon att "eftersom jag är så överkänslig när det gäller det här så bevisar det ju bara att hon har rätt". Yeej - kämpar i motvind.

    I det första mailet jag fick av min fästman (vi träffades på nätet) så citerade han kärleksscenen i Romeo och Julia. Det var rätt gulligt

  • andbeyond

    Blommis: Ska nog kolla om herrn vågar ryta ifrån lite.. han är dock ganska försiktig. Är väl mer jag som är draken i vårt förhållande också. Och då är jag rätt försiktig. Så ja.. men han kanske kan säga till lite på skarpen. Är nog en bra idé det där

  • andbeyond

    Vi har 5-årsdag i helgen och fästmannen har planerat något hemligt.. Så himla spännande!

Svar på tråden I vått och torrt och stiltje och orkan