I vått och torrt och stiltje och orkan
Detsamma gumman, och må solen snart skina på hela din tillvaro! Var rädd om dig!
Detsamma gumman, och må solen snart skina på hela din tillvaro! Var rädd om dig!
Bal! Det var som tusan! Vad roligt!
Det kan mycket väl bli kritiskt redan vid 30. Det är då första dippen i fertiliteten kommer, och den är inte liten heller. 50 % minskar den jämfört med hos en som är mellan 20-25. Det är en skillnad som det kan vara ödesdigert att bortse ifrån.
Självklart kan man inte låta bara det styra, men alldels för många tror att det är man har åtminstone fram till 40 på sig och att går det inte då så får man väl hjälp. Att det kan vara helkört vill vi ine fatta. Det passar dåligt in i våra valfria liv och allt vi vill bestämma själva.
GråKatt, jag har aldrig varit ngn som "äääääälsakar barn" sådär som vissa tjejer gurglar om.
Jag tycker om människor som är trevliga. Otrevliga människor tycker jag inte om. Barn är människor, fast lite kortare. De är inte en egen kategori för mig. Så vissa är störtsköna och dem gillar jag skarpt. Andra har jag mer lust att läxa upp-skarpt.
Inte alldeles sällan gör jag det också.
Nu har jag hämtat hem två barn från fotbollsskolan. De har sluppit det värsta regnandet idag. Gud ske pris!
Lanovia. SPANSK tröja!
Bah!
*viftar med min blågula som det står Ibrahimovic på*
En blågul pasar aldrig dåligt! Särskilt inte en med nr 10 på.
lanovia 08 skrev 2009-06-15 16:47:02 följande:
Jag har betalat min.
Jag gillar inte snattare.
Tänk om du blir tvingad på exempelvis en svensexa inom snar framtid!
Och får sjunga "I love you ich libe dich, Zlatan Ibrahimovic!"
Naturligtvis blir det en trevlig prick!
Och jag som INTE gått med år av svidande längtan eller så innan vi fick barn, kan konstatera att DEN kärleken är det största och mest överväldigande jag någonsin kommer att uppleva. Den blir därmed också det mest smärtsamma och den största glädjen i ett och samma svällande hjärta. Det är helt bortom beskrivning.
Grå Katt skrev 2009-06-15 20:05:03 följande:
Twixie-gumman! Vad sund du känns! Jag är jätteglad att händelserna hann ikapp dig.
Jag hör till dem som är helt övertygad om att någon form av reaktion är väldigt viktig när man går igenom svåra saker.
Och åtminstone för mig är ögonen själens ventil, där det svämmar över helt ohjälpligt och det är väldigt läkande. Även om man kan gråta sig helt slut ibland.
Gynekologen lät verkligen vedervärdig och jag förstår att det kändes obehagligt att bli ensam med honom.
Två vet jag inte, jag har iaf varit hos minst en kvinnlig som var helt ensam.
Grå Katt:Vad härligt att höra att man kan vara till inspiration!
Det gör mig glad. Det här med övervikt och graviditet och de ökade rikserna känner jag själv är lite jobbigt nu, då jag har hamnat på ett BMI som säger övervikt idag, vilket verkligen inte var fallet första graviditeten. Jag förtår precis vad du menar med bemötande och så också. Det ÄR ju inte nyttigt oh jag tror vi kvinnor bär maxat dåligt samvete inför just graviditeter, då man ju känner att man borde leva totalsunt för barnets skull...
Har du stora problem med vikten och är det ngt du jobbar på?
Nä, det var lanovia som sa tror jag!
Jag tycker alla barn är allas barn och blir galen på när vuxna bara inte BRYR sig om barn och ngdomar när man rör sig ute bland folk.
Barn som tappat bort mamma eller barn som behöver sig en åthutning...är man vuxen har man ansvar för dem.Punkt.
Jag tänker jämt på hur jag skulle vilja att någon gjorde om det var mitt barn därute som betedde sig eller behövde hjälp.
Inte riktigt det vi pratade om, men ändå.
Lanovia: Jag blev så nyfiken på de där klagisarna som du är trött på. Hur är det de ser på barnen? kan du inte beskriva mer? Typ att de aldrig är lediga eller?
Jag tycker förövrigt att du fick en MASSA bra sagt där!