Inlägg från: passionsblomman |Visa alla inlägg
  • passionsblomman

    Barn

    Att vi fått barn tillsammans har givit hela vår tillvaro och vårt förhållande en helt ny dimension.

    Vi var två
    nu är vi tre-tredimensionella kan man säga kanske..

    Vår kärlek har resulterat i en ny människa som inte skulle funnits annars.

    Vår tillvaro har ett helt annat innehåll och våra gemensamma strävanden har någon annan än oss själva och hans bästa i fokus.

    Aldrig älskar jag min sambo så mycket som när jag ser honom med min son- VÅR son! Det är större än allt annat jag erfarit.

    Ingen ting av det vi hade har blivit förstört eller utplånats!

    Allt är annorlunda, och våra liv är ingen dans på rosor-vilket det ju inte var INNAN barnet heller, men djupet av den kärlek vi har som en familj kan jag inte beskriva.
    Kärleken har blivit större - inte mindre.

  • passionsblomman

    Aldrig i mitt liv att jag skulle låsa in mig själv på natten!

    Min son sover dessutom i samma rum -vi bor mycket litet...så här hjälper inte det. Förutom det faktum att vi inte ens har ngn dörr kom jag också på nu...


    090208 skrev 2009-05-28 09:05:21 följande:
    Kan man inte bara lasa dörren till sitt sovrum så man slipper bli överraskad?
  • passionsblomman

    För att det inte finns något annat rum. Vi behöver bygga ut...


    090208 skrev 2009-05-28 11:18:37 följande:
    Och varfor har man barnen i samma rum? Vad vet jag...
  • passionsblomman

    I ganska många hem i världen sover nog förresen barn med sina föräldrar. Jag tror detta med egna rum är ett väldigt nytt påfund och det är inte en slump att MÅNGA barn faktiskt helst vill sova hos sina föräldrar. TrYGGHET stavas det.

    Att det sedan inte främjar sexlivet, tja, det skiter väl de i och från naturens sida är det nog ett sätt att begränsa hur många barn det blir också

  • passionsblomman

    Tojk:

    Ja, är det inte märkligt attddet är så?

    Det ska TYCKAS om ens liv och val. Och det RAKT UT mitt bland folk på en middag elelr vad som helst!

    Innan kjag träffade min sambo, ja då "var det väl på tiden att man skaffade ett riktigt jobb och stadgade sig"

    (som om att slita arsle på städjobb, i butik pch massa annat inte var att jobba då eller?)

    I det skedet i livet var det öht inte alls säkert att jag ville ha några barn alls. Hade ingen tickande klocka eller kvidande längtan i hjärtat.

    När sambon dök upp i tillvaron tog det ett år så hblev jag gravid. Det blev vi jätteglada för-men andra tyckte ju det var tidigt i förhållandet...

    När det inte genast kommit en till, ja då har det frågats och blinkats menand eom det.

    Nu är han 8 och vi går igenom hormonbehandlingar och hela skiten för fullt för att DET INTE BLIVIT fler.

    Men hur många barn som är bäst att ha och hur det borde var, det drar sig inte folk för att brassa på med.

    Min syrra har 4 barn Det tycker ju folk nästan är lite snuskigt.

  • passionsblomman

    Jag undrar om det istället inte är så, att 50% av de som skiljer sig gör det innan barnet är 1 eller om det var två år...Av de som skiljer sig OCH har barn alltså. Det är isåfall en väldig skillnad...

  • passionsblomman
    Tojk skrev 2009-05-28 22:33:22 följande:
    HAha, jag gissar på att din syster fått höra "har ni aldrig hört talas om preventivmedel"
    Typ!
  • passionsblomman

    Om man inte går och längtar-vilket inte jag heller gjorde, och jag tror det är rätt vanligt precis som didis sa förut-så blir ju det hela mer ett beslut baserat på vad man tror sig veta om livet och framtiden.

    det kan ju jämföras med exempel som "VILL jag verkligen utbilda mig till det här?"

    Nä, kanske är det inte så det brinner i en av längtan, men man kan ändå ha ett målmedveteet beslut med att gå den där utbildningen för att man tror sig veta att man ändå får ut något bra av det sedan. (jag vet, jämförelsen haltar, men ändå...)

    Du har ju de biologiska faktumet att det inte finns hur mycket tid som helst att förhålla dig till, men det är ju ändå ingen vits att sressa fram så stora beslut.

    När du listar de där 50 skälen, hur starka är de? Och är det saker du vet eller sådant du tror, eller är det något av dem som du är rädd för, men som kanske är helt oföraankrat i verkligheten?

    De skälen som är för, är det tunga stora skäl som känns betydelsefulla för ditt liv?

    Det kan ju räcka med ETT skäl på plussidan, för att det är ett så starkt skäl, liksom det omvända.

    Sommar 2010 skrev 2009-05-28 23:03:43 följande:


    Men om man är som jag då? 34 år, vi ska gifta oss nästa år, ingen av oss är riktigt sugen på barn och det känns för tidigt för oss efter tre år tillsammans. Jag har aldrig känt suget efter att skaffa barn, men inser att det är nu eller aldrig. Särskilt som om jag skulle vilja ha två om vi ska ha barn alls (för jag har syskon och älskar att ha dem och vill inte att mitt barn ska bli ensamt). Vet verkligen inte!!! Kan radda upp femtioelva anlednigar till att inte skaffa barn och bara några få att göra det.Hur tänker ni? (Som inte har barn menar jag, för ni som har pratar ju bara om hur underbart det är trots att det är jobbigt.)Är rädd för att missa det, men vill inte just nu i alla fall. (Är jag självisk eller är det själviskt att skaffa barn för att man vill att våra fantastiska gener ska leva vidare?)
  • passionsblomman

    Menade HON? Jag trodde det var hon den andra som menade, men det kanske inte var det du menade att didis menar?


    Aleta skrev 2009-05-29 13:52:08 följande:
    Hur menar du då?
  • passionsblomman

    Vad Frulle Nuh menar, det vet hon bara själv, om ens det och vad JAG menar, det har jag ingen aning om.

    -Måste man mena något?

  • passionsblomman

    Jag vet!

    Omedelbart och med hela hjärtat och rakt ut på tangenterna samtidigt brukar du mena!


    MulleNuh skrev 2009-05-29 14:12:37 följande:
    nää, jag menar det!!!!
  • passionsblomman

    Och hör sen!


    MulleNuh skrev 2009-05-29 14:18:24 följande:
    eller så menar jag nåt helt annat!Men nu är jag trött på att mena saker som jag egentligen inte menar.. Så jag ska göra som tanterna säger och gå o äta nåt..
Svar på tråden Barn