• Gunvild

    Möhippa

    Får man vara besviken på sin möhippa? Har suttit och läst på BT om folk som skriver om sina möhippor som varit besvikna och tänkt att det kommer aldrig hända mig! Mina vänner känner mig och vet vad jag´gillar och skulle aldrig skämma ut mig men...
    Nu sitter jag här efter min möhippa och är faktiskt besviken. Jag vet att de har planerat och grejat men jag trodde verkligen att jag skulle ha roligt och få göra något som passar mig. Men jag har gråtit och nu vid tolv tiden kände jag att jag orkar inte mer och så bad jag att få åka hem. Någon mer som råkat ut för detta?

  • Svar på tråden Möhippa
  • Gunvild

    För det första så var jag på fest för hela vår kommun igår och var bakfull (mitt eget fel) och så fick jag dricka shot vid 8.30 på morgonen utan nått i magen! Men det gick okej. Sen fick jag en härlig frukost hemma hos en kompis och så långt var allting bra. Sen fick jag på mig skin ställ och en gammal hjälm och fick åka motorcykel en sväng. Det var också okej men jag är ganska rädd då jag tänker på vad som kan hända men det gick bra
    Vi åkte till en skjuta bana där vi skulle skjuta lerduvor, och jag är skott rädd och det kommer en liten tår men jag tar mig igenom det också och är ganska nöjd. Vi äter och åker vidare till "stan" Där får jag gå genom hela stan i cowboy kläder och det är fullt med folk men känner at det kan jag bjuda på. Vi dansar sedan linedance vilket var ganska kul men de som var med gjorde nog det för att de ville prova och de tänker nu gå någon kurs. Sist går vi iväg till en studio där de har tänkt att jag ska sjunga men det vet de är det enda som jag verkligen inte vill så jag börjar stor gråta och vägrar att sjunga , kan tillägga att jag är förkyld och mycket hes vilket inte gör saken bättre. Mina kompisar därimot älskar att sjunga och är jätteduktiga. Det slutar med att de sjunger och jag får titta på. Sen ska vi hem till en tjej och äta mat och festa innan min blivande med kompisar ska sluta upp, men då är jag så trätt och helt röd gråten så jag ber att få åka hem. Fy vad långt det blev och rörigt. Får skylla på alkoholen!

  • Gunvild

    Jag tycker att jag försökte vara positiv och inte bry mig ända tills sången då gick det åt skogen och jag är arg på mig själv för att jag inte klarade att hålla minen men hela min livssituation är lite speciell så jag är en aning känslig vilket de förstås vet om. Men det var små komentater under dagen som jag tror byggde upp det hela. Jag älskar att gå på spa och därför så sa en av mina närmsta vänner lite hånfullt att eftersom jag tyckte om det och gick så ofta jag kan så skulle jag iallafall inte få göra det, med ett skratt. Förstår inte varför man inte ska få göra nått man tycker om, men man planerar inte sin egen möhippa förstås. Jag är alltid den som planenera och fixar med andras fester och liknande och försöker att de ska få det så rolgt som möjligt och tänker alltid på vad som skulle vara bäst för dem. Kanske lite därför som jag tyckte att för en gångs skull kunde de gjort nått som passar mig. Fy vad otacksam jag känner mig men jag kan inte vara glad för kvällen men som Red scarlet skriver får jag nog tacka för att de ordnade med något men det känns konstigt nu när jag bara var ledsen igår. Vill helst bara flytta och börja ett nytt liv långt bort!

  • Gunvild

    Tack för svaren. Känns lite bättre när man får lite stöd. Jag tog faktiskt och skickade ett tack för att ni prdnade möhippa för mig sms till de inblandade igår för jag känner mig lite otacksam. Jag skrev att jag inte klarade av att bjuda på mig själv i alla situationer men att det var trevligt. Har fått ett svar! De var tre som hade styrt upp det hela och de har inte hört av sig överhuvudtaget, fast de såg att jag var ledsen. På mitt jobb tycker de att de ska höra av sig till mig och säga något om att de tycker att det var synd att det blev så fel men ingen vill prata mig! Det brukar alltid pling i telefonen efter att vi gjort nått men inte nu. Bröllopet blir säkert bra, bara att två av dem ska vara brudtärnor och en annan lite toastmadame. Vi får se hur det går!
    Tack ska ni ha och gift blir man ju endå!

  • Gunvild

    Har pratat med två av dem och det gick bra med min närmsta vän som förstår när jag förklarar och någorlunda tycker att det var kanske inte det mest passande för mig och att tidpunkten var fel. Men den andra därimot tycker bara att det är mitt fel och börjar klanka ner på mitt och min sambos förhållande. Jag visar inte att jag brydde mig om honom och jag visar inte att jag uppskattar honom, precis som han gjorde denna dag! Vi har inte riktigt ett traditionellt förhållande då han är sjuk och lättare handikappad sen ett par år tillbaka. Ingen av oss visar våra känsolor för varandra när vi är ute och helt plötsligt är jag en bov och vi måste vara som alla andra, varför ha r de rätt. Usch vad detta har blivit stort. Jag tror att jag har några mindre vänner men de som lyssnar på både mina förklaringar och ursäkter nu är kanske mina riktiga vänner och dem kanske jag får behålla. Tycker bara att de kan säga att det blev fel från båda sidor och sedan är det bra. Strunt samma, gjort är gjort och nu blir det som det blir.

  • Gunvild

    TAck för det! Ska försöka att strunta i det hela nu. Lättare sagt än gjort dock!

  • Gunvild

    Hej igen!
    Behöver bara skriva av mig lite igen. Sitter här och kan bara inte fatta att mina "vänner" är borta! De har helt brutit med mig nu. Mina två bästa vänner är borta, för en möhippa! Vet inta vad jag ska ta mig till!

  • Gunvild

    Tack för ditt svar.
    Ja det är väl dags att se sig om efter nya vänner. Kunde knappast ha kommit mer olägligt känns det som. Känns skit tungt att planera för bröllopet som kommer äga rum utan de som jag ville ha där mest av alla. Men jag försöker se allt det roliga med planeringen och intala mig att det kommer bli bra. Jag har tyvär inte så lätt för att få nya vänner då jag är tyst och blyg inför nya människor men jag får se det som en utmaning!
    Min blivande är handikappad med talsvårigheter så han har endå svårare! Men vi har iallafall vår familj och det är viktigast, vi och barnen. Nu ska jag gå och se vad de gör!

  • Gunvild

    Tack för alla svar. Jag försöker att se det från deras sida också men nu kan jag inte förstå dem längre. Hur kan man helt bryta för en sådan här sak. De säger att de inte känner mig och så tror jag att de tagit illa vid sig att jag har valt att prata om mina "problem" med någon annan. Är man en riktig vänn så kan man väl vara nöjd med att jag pratar med någon. Jag har försökt förklara att jag helst vill ha trevligt och försöka vara positiv när vi träffas eftersom det inte blir så ofta. Men hur kan man säga att man inte vill veta av någon! Jag blir inte klok på detta!!!!!!! Jag har sagt ursäkta för att jag inte kunde uppskatta dagen och jag har sagt tack i efterhand. De har inte på något sätt sagt något för att göra det bättre. Jag tycker att vi kan mötas på vägen!
    Nä nu ska jag försöka sluta hetsa upp mig och göra något annat roligt. Tack ska ni ha för alla komentarer!

Svar på tråden Möhippa