Tantvarning 5

Hej vår lilla passionsblomma! Vad glad jag är att du är tillbaka igen! Det har inte känts som vanligt i tråden när du varit borta.
Så är det ju förstås med alla som är borta från tråden!
Vad tråkiga nyheter med kattungen! Man vill veta oavsett vad som har hänt. Hoppas, hoppas att den kommer hem oskadd!

Tinker, så hon har somnat in nu. Kanske ni kan få återgå till en normalare vardag och pyssla om varann lite nu.

Heloise, jag tycker också att kör igång bara! Din pappa kommer ha tid att vänja sig vid ett kommande barnbarn. Sen kommer han att smälta och tjata om fler!

Åh Aleta, jag hör att du har fullt upp.
Jag känner likadant. Allt bara händer hela tiden.
Idag sa jag nej till en bekant som bjudit hem mig. Jag är verkligen inte den som säger nej till något annars. Men har känt mig så slut och matt, så jag sa ialla fall nej.
Kändes inget bra att göra henne besviken och jag undrar hur hon tog det där.Vi skulle ta en fika och plocka lite plommon på hennes tomt. Vi träffas väldigt sällan och hon har varit sjukskriven länge. Hon har inte så många kompisar och är väldigt mycket ensam. Det är därför jag tror att hon tog det hårt.

När man bara rusar på ibland så är det så himla lätt att man sätter sig själv i sista hand. Nu provade jag att känna efter vad jag ville själv egentligen, men det känns inget bra om man på köpet gör någon besviken.

Sonja, det är inget roligt med såna där morgnar. Man mår inget vidare att skiljas efter ett bråk. Det ligger där och gnager.
Men jag tror att om barnen är fulltankade med kärlek och har alla sina grundläggande behov tillgodosedda så klarar dom att se sin mamma eller pappa riktigt arg också.
Dom är ju små experter på att reta gallfeber på en. Det är väl också en lära för vuxenlivet att visa om man går över gränsen så kan en trött mamma explodera. Vad bra att du visar dina barn att du också bara är en människa med känslor och ingen robot.

Jag tappar mitt tålamod väldigt sällan och jag vill oftast prata mig ur konflikter. Men så enkelt är det ju inte.
Så när jag väl blir arg och får ett sånt där utbrott så mår jag skit efteråt, jag känner mig som en skurk.
Det det kan nog ändå vara "hälsosamt" att barnen även kan se att mamma och pappa kan göra fel och säga förlåt för att jag skrek på dig. Eller vad tror du?

Soldemor, du har rätt! Jag vet själv att jag går in i fällan och så lär jag mig ett tag till det är dags igen. Nu har jag lärt mig på nytt, jag ska skärpa till mig. Men ibland är det så svårt att prioritera. Men "om man säger ja till allt säger man nej till sig själv. Säger man nej ibland så säger man ja till sig själv", var det någon som sa. Eller hur det nu var.
Man behöver ibland någon som påminner en när man inte tänker klart.

Frulle. Nu har ni verkligen komprimissat och haft förståelse för dom. Mer än så går det nog inte att göra.

Ja må du leva!!!!! sjunger jag till Aleta.

Åt en russinfralla och en stooor kopp the med honung. Kände ingen smak. Nu är det min tur att bli förkyld. Det är nog därför jag känt mig matt och hängig, det har säkert legat i kroppen ett tag.
Skönt att det börjar bli helg!
Ska vinterisera ute på verandan och fixa lite.
Vad ska ni hitta på?

Sonja, vi gick om varann här i inläggen, inte meningen att
hoppa över dig. Tack för stöd själv!

Men jösses jag vet inte vad jag gör. Jag skulle också skriva att vad mysigt Sonja! Det låter så härligt att komma iväg sådär, det är ju guld värt! Härligt med mys på höstkanten.
Ha det underbart och njut av detta!

Heeej! Det här var det värsta på länge må jag säga. Fick kanonhög feber. Trodde att maken skulle pyssla om mig lite, när jag låg där och kände mig ynklig. Men det går ju troll i sånt här för på natten när jag feberyrade blev min man först magsjuk och sedan låg han där däckad i feber. Våra stackars barn fick hallonkräm, smörgås och mjölk till frukost, lunch och middag igår. Får se vad som bjuds på idag.
Varje gång jag skulle upp för att hämta något till min ännumer sjuka man kändes det som golvet gungade. Barnen har fått tagit hand om sig själva här i helgen. Fy vilken helg. Nu klarar jag att sitta upp en stund.
Jag har inte läst alla inlägg än, men jag skickar alla en kram
och tycker om er hälsning! Det är så skönt att kunna komma hit och prata lite.

Hej på er!
Vad det har hänt saker här, En avstängd blomma!?!

Sonja det låter som en trevlig helg förutom själva känslan med Estonia. Visst påminns man vid den jättestora tragedin. Så många som miste livet.
Babou, hoppas att du nu har sluppit UVI:n.
Fjosok, har du gift dig?

Blomman har du kommit tillbaka nu? Din knapp lyser, vinkar till dig!!!

Fjosok, Nehej, jag trodde så var fallet och ville inte missa att gratulera dig. Men fjosok kan eller ska inte gifta sig, hur menar du? Menar du att du inte vill gifta dig?

Heloise gör ett avbrott i tentan och tänk på nåt annat en stund!

Nu ska jag gå och dansa salsa!!!

Villemoa, jag skickar styrkekramar. Det är klart att ni ska försöka igen!! Att ha ont i hjärtat kan göra mer ont än fysisk smärta. Vi finns här för dig!

Alvs, hej på dig! Tassa inte iväg utan stanna vetja, här har vi en underbar tråd dit man kan bara kan vara och umgås. Välkommen tillbaka!
Passion, you are back!!!
Tinker, Fasiken vad jobbigt att ha en exman som ska förpesta tillvaron för dig. Men han känner sig väl hotad och rädd i sin roll som förälder i jämförelse till dig. Du är en förbaskat bra mamma som gör ett kanonjobb. Han vill trycka på en öm punkt för att skaka om dig och försöka att ha kontroll över dig fortfarande.
Tänk att det alltid ska gå genom barnen. Han är ingen bra pappa heller om han gör så, för han drar in barnen i sin osäkerhet.
Han kommer att bita sig själv i svansen till slut.