Hur ska ni gå in i kyrkan?

Vi ska definitivt gå in tillsammans!
Vi ordnar bröllopet tillsammans, betalar det tillsammans och gläds åt det tillsammans. För oss är det självklart att vi går in tillsammans. Vi lever i modern tid och inte i Amerika ( ) !

Kan bara hålla med UBW.

Jag är myndig och har själv valt min man. Då är det självklart för mig att jag går in i kyrkan med honom. Pappa har jag en god relation till, men bröllopsdagen handlar ju om mig och maken. Inte om mig och pappa.

Kommer bli hängd nu, jag vet och jag vet vad en del här tycker att det symboliserar när man inte går in med sin blivande men så ser INTE vi det! (Behöver inte bli uppläxad av alla som tycker annorlunda för jag kommer alltid tycka att det är en fjantig liknelse när man tycker att bruden lämnas över som en ägodel och jag har fler argument för det). Största motståndaren till att gå in ihop är faktiskt min blivande make så det är inte fråga om en brud med romantiska filmer på hjärnan!

Vi vill gärna att min M2b väntar där framme och att jag går in tillsammans med min pappa (hela våra släkter har häpnat när vi berättat att man kanske inte får göra så) och sedan antingen att pappa lämnar mig till min blivande eller att han lämnar mig där kyrkbänkarna slutar och att jag ensam går fram de sista tio talet metrar till min M2b (kan det bli någon bättre markering än det att man frivilligt och självmant går fram till sin blivande från sin pappas tygga famn???). Vi får helt enkelt höra med vår präst vad han anser och förklara hur vi ser på det.

Men som vi ser det är det en större markering att det inträder en förändring i våra liv om vi går in i kyrkan var och en för sig och att vi sedan går ut tillsammans som ett gift par. Tycker faktiskt det är konstigt att man går in tillsammans... Och lite märkligt är det också att det är helt okej att pappan för fram bruden i andra länder som delar vår tro (som Norge, Storbritannien, USA mfl...)

Nordiskbrud:

Om ni väldigt gärna vill ha brudöverlämning i er vigsel så kanske borgerlig vigsel är ett alternativ för er? Då får ni själva bestämma över detaljerna. Ett annat alternativ kan vara en vigsel i en annan kyrklig ordning än den svenskkyrkliga. Det finns t ex många frikyrkor som tillämpar brudöverlämning.

Varför ska vi välja annan ordning när vi är med i Svenska kyrkan? Man kan tycka annaorlunda än traditionell ordning (hur skulle vi annars fått kvinnliga präster ) och ändå vara troende. Anser prästen att det är tokfel kommer vi givetvis inte pressa fram vår vilja men vi vill ändå framföra hur vi skulle VILJA ha det, inte kräva på något sätt (som många andra verkar göra). Två olika saker att kräva och framställa en önskan. Frågar man inte får man inget svar och det är inte upp till oss om vi får jakande eller nekande svar på vår önskan om hur vi skulle vilja ha det.

Tja... kanske ni ska välja att gå in tillsammans eftersom det varit svenskkyrklig sed i flera hundra år?

Personligen tycker jag att det är tufft att SvKy var bland de första i världen att erkänna kvinnans rätt att själv välja sin make och också markera detta genom att brudparet går in tillsammans i kyrkan. Att kvinnliga präster finns i SvKy är bara en logisk fortsättning på den utvecklingen, och det ska vi vara stolta över. Kyrkans historia när det gäller kvinnor och deras position i både äktenskap och samhälle har ju inte alltid varit något att skryta över....

Jag har svårt att se någon vettig anledning till att försöka införa brudöverlämning i Sverige. Enda sammanhanget där jag tycker att det är logiskt är när brudparet själva valt att leva i en relation där kvinnan och mannen inte är jämbördiga. Sådana relationer finns fler än man kan tro.

Jag ska bli överlämnad av både min pappa och av min styvfar =)

Hej på er!!
Vi funderar på om blivande maken och bestman skall stå där framme och att jag och våra barn går in tillsamans med tärnan bakom... vad tror ni om detta????
kram till er alla

7277, det är åtminstone bättre än att gå in med sin pappa och att barnen är med som näbbar kan säkert vara uppskattat av er familj/släkt.

Nordiskbrud, det handlar inte om huruvida ni är troende eller ej utan om att respektera svenska kyrkans riktlinjer. Kan ni inte göra det, tycker jag, precis som Duchess, att ni antingen skall viga er borgerligt eller uppsöka ett annat kristet samfund som ser mer positivt på brudöverlämning än vad svenska kyrkan gör. I mina ögon är det respektlöst att ens föreslå det för prästen när du/ni uppenbarligen mkt väl vet att brudöverlämning går emot sv kyrkans huvudlinje.

En inställning som uppenbarligen mycket få vet om eftersom brudöverlämning förekommer OFTA på bröllop inom svenska kyrkan och efterom det allra flesta jag pratat med om detta (och det har jag gjort långt innan jag själv skulle gifta mig eftersom jag tidigar jobbat lite inom branchen) inte har en aning om att svenska kyrkan egentligen är emot detta. Jag anser absolut inte att det är respektlöst att fråga, det är mer respektlöst att kräva. Och skulle frågan dessutom vara av tyngd för kyrkan är min åsikt att de aldrig bör tillåta att bruden går in på annat sätt än med sin blivande. Då skulle alla även vara medvetna om vad som gäller och ingen skulle ens behöva fundera över alternativa sätt att gå in. Nu tillåts det emellertid mycket ofta och signalen det sänder är att kyrkan inte ser så allvarligt på frågan trots allt.

Att ens föreslå att vi bör söka oss i från den svenska kyrkan för att viga oss borgeligt eller i ett annat samfund ser jag som en skym!

Vi har som sagt även refelkterat över varför vi önskar detta och det finns inga som helst tankar om att jag som brud är egendom eller att vi är ojämlika i vårt förhållande med i detta. Kvinnans roll och status är idag helt annan än vad den tidigare varit och få tolkar tex brudöverlämning på ett negativt sätt. Det är fört här på BT jag kommit i kontakt med tolkningen att bruden skulle vara en ägodel....

Jag drar mig ur alla fortsatta diskussioner kring detta för jag har framfört min åsikt och vi lämnar nu vad TS frågade i trådstart.
Men det är ändå intressant att man kan ifrågasättas för en önskan som inte är orimlig med tanke på att "seden" känns rätt väletablerad i Sverige då så få vet om kyrkans ställning. Kanske läge för Kyrkan att gå ut hårdare i frågan och informera samt vägra par att gå in på annat sätt än tillsammans???