Jag kallar dem för brudtärnor! Det verkar ju inte vara några problem att kalla kvinnliga marskalker för just marskalker. Tycker att man inte ska vara rädd att kalla ngn för en typiskt kvinnlig titel åt andra hållet heller då!
Prästen höll f.ö. på att få dåndimpen när han hörde om vårt upplägg (vilket inkluderar 2 manliga tärnor och en kvinnlig marskalk). Det kan han gott ha! Ha! 
I de fall man inte orkar dra till sig uppmärksamhet kan man ju bara kalla alla för brudföljet- huvudsaken är ju att prällen (om man har en sådan) vet vem som ska stå på vilken sida i kyrkan så han slipper rusa fram just då...
Mm.
Ja, mkt trist! Men så gifter vi oss också i en konservativ liten ort utanför Gbg så vad kan man vänta sig. Han hade inte sett ngn som hade hållt varandra vanligt i handen när de gick nedför kyrkgången på ca 40 år (på 70-t. när man helst inte skulle vara gifta var nog senaste gången som han uttryckte det) och två ringar på mannen var tydligen en anglosaxisk sed men han fick väl acceptera det (typ) nu när vi hade två (och det är inte en anglosaxisk sed- har aldrig sett en amerikansk man med två ringar!).
Han blev lätt förvånad över att vi skulle ha vanliga popsånger som solon också. Ja, jösses, vad säger man- han kanske borde hänga lite på BT 
.
