Livets viktiga och oviktiga frågor
EA - det beror på nojjningsfaktorn i förhållande till din betalningsvilja..
... en annan metod är väl att vara tokaktiv i sänghalmen för att vara på den säkra sidan?!?
EA - det beror på nojjningsfaktorn i förhållande till din betalningsvilja..
... en annan metod är väl att vara tokaktiv i sänghalmen för att vara på den säkra sidan?!?
Fler Liviacitat är välkomna!!!
tittut!
Jag har sett Trollet!!! Och Trollet såg snäll och glad ut. Helt coollugna siffror blev det också. *tjoho*
Däremot har jag spytt som en gris... kan detta sluta snart...
ska beklaga mig hos bm imorgon på inskrivningen och hoppas på att bli "räddad"...
Inser varför ni andra har joddlat så om UL... det syntes ju att det var en ny liten människa där... gaaaaa... insikten tar tid att smälta!
EA - japp jag gissar det.. och därför är det lika bra att se till att titta på ungen på UL så tidigt som möjligt för att få fler månader att bearbeta insikten... fniss
PB - fniss... näe det kanske är så... min pappa kan fortfarande få sentimentala utbrott om hur liten och söt jag var när jag var liten... fniss fniss..
tack för alla grattis!
och lagom ego ett tag till: jag fick minsann behålla lunchen så nu har jag ätit lite mer.. "fick" ju ingen frukost imorse..
Störtösregn var det här... trist.. hade gärna firat min nästsista semesterdag lite mer utomhus...
Lappis... här är en till som haft mormor som barnomsorgslösning. Dock bara tills jag blev fem år och började på dagis.. Och mormor återinträdde i barnpassandet när brorsan och jag började skolan...
... vilket ännu en gång får mig att sura över avståndet till såväl makens som mina föräldrar..
Intressant och roligt att läsa om hur ni var som barn!
Själv var jag en lillgammal pratkvarn redan innan jag kunde prata rent. I den värld där familjen rörde sig fick vi barn ta plats på vårt egna sätt. Första gången jag stod framför publik och sjöng var jag väl sisådär tre år. Alltså har jag alltid hävdat att jag är född utan scenskräck - fast då för att prata inför folk. Det bekommer mig fortfarande inte det minsta.
Min sociala träning och min "publik" fick jag alltså i den kyrkliga värld som jag fortfarande finns i.. men som jag sällan skriver om här..
Lappis - fniss.. skillnaden mellan cirkus och kyrka är ju inte alltid så där väldig.. fniss.. som treåring var jag säkert utklädd eller kom bärande på en påsklilja sjungandes nåt stiligt.. fniss