Ecoloco-sidan får mig att önska att jag visste om det var en pojke eller flicka i magen 
Maken gjorde förresten en helomvändning i den frågan häromdagen, och tyckte att vi skulle ta reda på vilket kön det är... Anledning: Han dissade alla mina 15 (!) namnförslag till en pojke, och tyckte att det kunde vara bra att veta om det är värt att lägga ner någon möda på att fundera ut ett bra pojknamn
Vickan: Andranamn är inget problem. Inte denna gången i alla fall Mitt förnamn eller hans förnamn, beroende på kön. Så ego är vi...
Och ja, jag kollade igenom drygt 1000 namn, skrev upp 15 jag gillade och presenterade listan. Svaret blev "nej, det var inget jag fastnade för..." Grr, tyckte jag. Kom med egna förslag då. Det var då han (som tror att vi kommer få en flicka) tyckte att det vore väldans praktiskt att veta...
Och apropå att vinna pengar, så skulle jag nog också jobbat kvar. Kanske gått ner litet i arbetstid, och sedan funderat över vad jag vill göra. Skulle aldrig klara att vara sysslolös, men har man tillräckligt med pengar för att välja vad man vill syssla med helt och hållet så kanske jag skulle tänkt litet annorlunda. Även om jag gillar mycket med mitt jobb så finns det ju en hel del "tråk-uppgifter" som jag gärna skulle slippa
Nja, vi har ju ett som vi var helt överens om redan när vi pratade om det i "någon gång i framtiden"-termer... Visserligen så har en kompis till mig nyligen döpt sin dotter till det namnet, men det skiter jag i (så ofta träffas vi inte )
Annars skulle jag gärna varit "mot-besvärlig"
Piggelin: Min man och hans bror har alltid gått hos dagmamma... Och makens bror med fru har dagmamma till sin lilla tjej, de började på ett dagis men trivdes inte med det (vet inte om det var dagis i allmänhet eller just detta dagiset i synnerhet, dock), så de hittade en dagmamma istället. Syrrans barn har haft litet av varje det senaste dryga året. Dagis, sedan flyttade de akut och det blev privat dagmamma, sedan ett nytt dagis, nu i sommar blev det samma privata dagmamma (eftersom min syster fick spader på dagiset och bestämde sig för att byta...). Men barnen verkar må bra av både och 
Dagmamman är även "bondmora", så de älskar att gå och mata hönsen, plocka ägg och klappa kalvarna
koko: Som tur är tycker även maken att JAG inte ska behöva leta mer förslag som han bara dissar. Han tyckte det var fullt rimligt att han skulle komma med förslag, om någon av oss skulle göra det. Det var då han kom med planen att vi kanske skulle ta reda på vad det är för kön för att han ÄNDÅ skulle slippa undan. Å andra sidan, skulle jag kunnat komme med ett liknande argument om jag velat slippa undan något, så jag kan egentligen bara småle litet åt det 
Har inte hunnit fortsätta diskussionen ordentligt, men jag har funderat på det, och står nog fast vid att jag helt enkelt VILL bli överraskad, jag vill inte veta innan.
Telis! Jag har en bola, och tycker att pyret voltar litet mindre när jag har det på... Även populärt för att muntra upp gråtande 3-åringar, har jag märkt (Lilltjejen tyckte att "plingbollen" var jätteskoj!)
Jag har denna bola: www.mammashop.se/product.asp
Enda grejen med den är att den är ganska stor...? Min kollega hade ett bollhänge som är kanske 1,5 cm i diameter, min är närmare 3 cm (uppskattningsvis). Sedan gillar jag inte lädersnodden, utan bytte till en kulkedja
Angående ljud så är många bebisar intresserade av det, och de känner tydligen igen ljuden senare hävdar min mamma. Hon sjöng "här dansar herr gurka" mycket för min bror när han låg i magen, och om han var ledsen när han född så kunde han ofta tystna när hon började sjunga den sången...
BS: Jobbigt med din kollegas son, hoppas att han kommer tillbaka snart, och får bra hjälp! Blir litet irriterad, tror de att folk som behöver psykisk hjälp akut automatiskt mår bättre bara för att folk vill ha semester.
Trist att behöva brotta ner Iris för att ta på henne tröjan. Grunden är ju helt rätt tycker jag det låter som (med min ringa erfarenhet), hon ska inte kunna bestämma vem som ska hjälpa henne på med tröjan... Hur funkar det om maken är själv med henne, och du inte är i närheten? Min systerdotter har varit likadan med kläder, men det som har funkat är att hon har fått välja vem som ska hjälpa henne på med kläderna. Och då hade hon ju bara två alternativ... Själva valet verkade distrahera från det jobbiga med klädpåtagningen.
BS: Ja, det är nog det som är det stora dilemmat... Är det en fas som går över, eller är det början till ett oönskat beteende som man vill ta tag i innan det blir för besvärligt?
Om det inte är något problem när du inte är hemma så låter det ju litet som att Iris vill bestämma, när hon har möjlighet till det.
Japp, det var Kalle som hade sista-minuten panik som inspirationskälla!
Lappis: Korthårig, klippte du mycket alltså? Fotobevis, tack
koko: Härligt att moderkakan flyttat sig! Fixa till sig låter bra (påminner mig om att jag ska se till att få benen vaxade innan min personliga vaxare flyttar hem till sig igen efter sommarjobb). Apropå fix och klippningar hade jag en ambition att ansa tokbusken häromdagen, fasen vad det var svårt när man inte ser...
