Livets viktiga och oviktiga frågor

Tusen tack AM! Ska ta en sväng innan SATS ikväll.

Jag har läst att chanserna att bli gravid även om man inte väljer att adoptera är densamma dvs ingen skillnad bara det att man hela tiden får höra om de som "helt plötsligt" lyckade bara för att de ställde sig i adoptionskön.

Minns när jag var på en 60-tals fest i vintras och min bordsgranne undrade varför vi inte hade barn. Det var flera den kvällen som var ganska "klumpiga" i sina uttalanden även om jag normalt sett inte har något problem att prata om det eller komma med svar på tal. Detta var dessutom på en tillställning där jag endast kände några få (makens kollegor) ganska så ytligt ... och de vet inte om hur vi har försökt.

AM - kan jag klippa mig kort så vågar du att klippa lugg. Ska vi ta lunch i nästa vecka istället? Så får ni se både min och AMs nya frisyrer?

AM - och jag gjorde äntligen min frissa äntligen till viljes. Hon var så lycklig när hon fick klippa mig och visade glatt upp mig på salongen och talade om hur modig jag var .

Jag kan tänka mig att ta lunchen i nästa vecka istället om det funkar för övriga gänget.

Tittar in lite snabbt efter att ha haft ett lååångt samtal med min pappa via Skype. Det verkar faktiskt som han kommer i nästa vecka. För er som inte minns/vet så bokade vi biljett åt honom för ett par månader sedan. Han bor i Tokyo och vi har inte setts på en så där 5 år.

Nå väl, lunch idag 12.30 Stureplan. Är det under svampen vi ska ses? Jag kan dock inte ta någon megalunch då jag behöver sluta i hyfsad tid ikväll för att leta present till brorsbarnen (eftersom maken är värdelös på sånt).

EA - jag känner honom ... om man nu kan känna honom riktig väl (småknepig Japan som han är). Han har trots allt bott i Stockholm i 30 år och då umgicks vi lite då och då.

AM - det är makens brorsbarn som är snart 3 år (köpte ett tåg till honom igår) som heter Hector ... tänk dig uttal på franska .

Maken har aldrig träffat min pappa. Senast han var här i Sverige så har jag för mig att maken bodde nere i Österrike. Pappas stora bekymmer var vad han skulle köpa med sig till oss från Japan. Satt länge och klurade tills jag kom på - knivar! Superidé tyckte pappa som alltid hade knivar i bagaget med till de anställda när han jobbade för SAAB.

AM - tack, har fortfarande presenten till tjejen på 6 år kvar. Köpte lite roliga pennor, klämmor, klistermärken igår men hon ska även få en "rejäl" present eftersom hon fyllde år i juli.

Så jag kanske ska uppskatta att min pappa är på behörigt avstånd från maken dvs inga konflikter. Nej, skämt å sido så tror jag ingen kan tycka illa om min pappa. Han är världens snällaste ... så det är i princip det som jag och mamma blir upprörd över (han är dumt snäll och konflikträdd!).