Livets viktiga och oviktiga frågor

Det kom med ett inte för mycket ovan... Sorry att jag skriver som en kratta!

Och så ska jag nog tillägga att vägg 1 även innehar dörren in till köket och vägg 2 har 3 fönster, så så jättemycket väggyta är det alltså inte.

Först tänkte jag bara skriva ett par saker jag inte hann igår.

Min förlossning gick ju inte så himla smidigt precis. Jag hade långa, oregelbundna och tämligen värdelösa värkar och de fick slå hål på hinnorna och sätta dropp. Sen fick de ju till slut klippa också, efter att jag både haft värkarbete i maximal tid som de tillät samt hade krystat så länge som man fick (5 timmar). Men jag har hela tiden tänkt att JAG gjorde allting rätt, men att min dumma kropp inte hade vett att samarbeta med mig. Jag var så avslappnad att jag kunnat somna när som helst, andades som jag skulle etc. Därför känner jag mig inte misslyckad iom detta. Sen vet jag inte om jag kunnat tänka likadant om amningen inte funkat. Det svåra med amningen är ju också att den förväntas pågå i flera månader och inte är över på max 3 dygn.

Detta med fosterdiagnostik känner jag är så svårt, men jag kan nog inte riktigt formulera mina tankar kring det. Men jag kan inte tänka att ?jag vill inte ha ett skadat barn? för jag har ju liksom inte 10 olika att välja på utan det är ju just precis DETTA barnet i min mages vara eller icke vara som det gäller. En annan sak är att jag känner så jättemånga som såklart gör alla dessa tester eftersom de finns, men de har inte en aning om hur de går vidare vid ett dåligt resultat när man frågar. Själv tror inte att jag mentalt skulle klara en abort, jag skulle förmodligen älta det varje dag tills jag dog.

Tack för input gällande tapet. Jag fick inte heller upp provtapetseringen på jobbet när jag skulle visa en kollega, men tack för att ni provade Mugglan och Koko. Kul att du gillade den Frejis. Jag har även funderat lite i dina banor på att bara ha en fondvägg, Cicci, men i så fall hade vi haft en neutral tapet på övriga väggar. Bara vitt hade inte funkat. Vi har ju vita luckor och ska ha vitt kakel så vita väggar hade blivit för sterilt. Det är fö så det ser ut just nu, när maken målat över allt det blå och svarta och det är en rätt trist syn! J

Första dagen på jobbet var rätt hemsk. Jag har så oerhört mycket att göra och har därför knappt tid att prata med mina trevliga kollegor men chefen kallade in mig till sig. (Han tittade verkligen på min mage så att han såg att jag såg det, men jag bara ignorerade.)
Han hade insett att han lagt för mycket på mig som väl var, så nu fick jag i uppdrag att delegera. Wish me luck, inte min starka sida, varför jag inte tror jag skulle kunna bli nån bra chef (han har snackat om att göra mig till hans stand-in). Annars gick det ok, men jag mådde rätt illa ett par gånger och hulkade när vi gick mot bilen för att åka ut på gemensam lunch. Men jag gick sist, så ingen såg och av nån anledning dök en röst på engelska upp i huvudet ?Come on! You can do it!? och så positivt tänkande på det, så jag fixade det utan att spy. Fjantigt va! Fattar inte varför rösten inte snackade på svenska! Jag hade så mycket i huvudet att jag glömde äta hela tiden, men det ska inte upprepas!

Koko, Vad skönt att allt såg bra ut! Känns det lika overkligt denna gången som förra? Att det ska komma ut en bebis menare jag.

Ja grattis till lyckad pott-träning Mugglan! Här tar vi det lugnt på den fronten. Prinsens bästa kompis på dagis mamma frågade mig lite oroat om det när vi sågs på stranden i helgen och verkade lättad över att inte heller vi kommit nån vart. De är ju tillsammans jämt på dagis så de blir nog blöjfria samtidigt.

Hur har det gått idag PB?

Synd att inte Madonna-konserten var superdunderbra, men det måste varit coolt att sett henne i verkligheten iaf!

Vilken cooling hon är Livia!

Kul att ni gillar tapeten, men jag är fortfarande orolig för att mönstret blir för stort på de små ytorna. Har även tittat på Borosan Easy Up 37837. Inte heller dess färger överensstämmer i verkligheten med min dator, men den är också beige och vit och lite blank på sina ställen. Vad tycker ni om den? (Makens favorit)

Vad gäller graviditet kan jag bara konstatera att skulle tillståndet vecka 7-12 vara för evigt skulle jag inte bli långlivad, för usch vad dåligt jag mår både psykiskt och fysiskt. Men värst är det psykiska. Fast jag vet ju att det gick över förra gången, så... Kan bara inte riktigt förstå hur naturen tänkt när man ska tappa lusten för precis allt och bli helt apatisk. Bm sa nåt om att det var för att kroppen bara skulle vara inriktad på att behålla barnet. Men alla mår ju inte såhär så jag vet inte.

Oj, nu måste jag verkligen sova!!

Usch, Muggles, jag skickar jättestora kramar här också! Hoppas verkligen att det inte är någon fara!!! Har nästan inte kunnat tänka på något annat ända sen jag såg ditt mess.

Gällande regnkläder har jag inga bra tips. Prinsen har Polarns skaljacka och behöver ingen annan då den är regntät. Sen kör vi galonisar (tycker inte det verkar skilja så mycket på olika märken) samt Didrikssons skalbyxor.

Jag har också gått hos dagmamma (många olika och det har inte påverkat mig att byta så ofta) och liksom Telis har jag undrat hur det hade varit att få gå på dagis och fritids. Mest på senare år dock för när jag var liten pratade mamma ofta om dagis som något negativt där det var mycket bråk och bullrig miljö. Prinsens dagis hade jag älskat att vara på iaf, helt underbart. Jag är riktigt avis på honom som får vara i en sån härlig mijö hela dagarna.

Koko förresten, glömde kommentera att chefen kanske ser potential i mig. Han har en övertro på utbildningar och titlar enligt mig, så mycket är nog pga det skulle jag tro. Själv tycker jag att erfarenhet och personliga egenskaper är jätteviktiga också. Och jag skulle inte klara att ta en massa jobbiga beslut och sitta på trista möten med gubbar som ser en som lilla gumman och så tror jag att det skulle bli så ensamt att inte vara en i gänget.

Nenne,
HEEEEEEEJ! Du HAR verkligen varit saknad! Vad skönt att höra att du mår bra!

Vickan,
Motionslopp med guldmedaljer till alla verkar vara en idé som stått sig! Det hänger en sådan vid skötbordet!

Våra smultron är också övermogna nu, men vi har haft många och länge.

PB, Vi ska för första gången i år vakna hemma på julafton och somna på samma ställe. Var vi firar är inte bestämt, men det blir med makens släkt så vi behöver inte köra alls långt. Ser så fram emot redan att få ha en egen gran för det har aldrig varit nån mening med det tidigare.