Livets viktiga och oviktiga frågor

Håller på och läser ikapp, hann aldrig slå på datorn igår.

Mrs B, vi har nog bestämt oss för att skippa Liseberg och satsa på Borås djurpark istället. Å andra sidan verkar många sluta sin semester nu så det finns en liten möjlighet att det är mindre folk där nästa vecka men, men.

Vår föräldrautbildning var förresten bara två gånger, hur många gånger gick ni egentligen???

Koko, så där var det som tur var inte när Iris skulle få sprutan, men däremot på sjukhuset när hon skulle operera handen så försökte de med att visa först osv, Iris fick rita på sjuksköterskans hand och allt men hon var helt klart inte mottaglig, jag tror de ska upp i det dubbla i ålder innan det är något vits med det, Iris är i alla fall bara på väg dit men inte riktigt där än och hon är ju över två nu.

Frejis, var tacksamma att ni bara behöver gå en gång, det räcker säkert mer än väl! Det man vill veta blandas ju oundvikligen med en massa man redan vet. Då förundras man över någon klant som sitter där och ställer orelaterade frågor och inte verkar fatta någonting och man undrar hur de lyckades bli med barn...

Tinga, det här verkar onekligen hur jobbigt som helst nu när ni fått veta att det kommer att ta så lång tid att lösa men det här med kräkningarna ska de väl utreda nu och det räknar de väl med att få bukt med så fort de hittar felet???

Vad det gäller amningen så minns jag att det tog flera månader av att varva ersättning med amning för att få någon ordning på det. Framåt sex månaders ålder eller så så fungerade amningen helt plötsligt så bra att hon inte ville sluta, tror att vi höll på tills hon var drygt året innan hon som tur var gav upp.

Vi har lämnat solen på Öland och sitter nu och tittar ut på spöregnet i Alingsås men imorgon ska det visst bli bättre.

Koko, vad trist att du mår så illa nu, var det så sist också, att du började må illa igen i slutet av graviditeten? Själv vill jag ju inget hellre än att få sluta kräkas, sist slutade jag ju må illa efter vecka 18 och snart är jag där. Jag mådde definitivt inte så här illa sist men jag har insett att det inte går att jämföra för jag blev ju inlagd redan i vecka sju och när jag då fick dropp så fick jag förklarat för mig att det ibland krävs någonting så drastiskt för att få det att vända, den här gången har jag ju inte fått den hjälpen för jag har inte varit så dålig så i själva verket kanske det är så att jag mår bättre den här gången utan att jag vet om det.

Jag är avundsjuk på er som ska träffas, men inte avundsjuk på själva ätandet!

Muggles, hur sjutton gör ni för att få sova så länge på morgnarna?! Iris vaknar strax efter sex, det är något hon börjat med nu på semestern för förut sov hon till sju i alla fall. Vi har börjat hålla henne uppe längre och längre på kvällarna för att få henne att sova längre på morgnarna, nu lägger vi henne vid halv nio - nio men inte har det hjälpt.

Passionsblomman, när är besiktningen?

Lapinette, ni verkar ha haft en fantastisk semester!

Oj, tänk att tråden är så gammal, jag minns inte när jag hittade hit men jag hade inte plussat med Iris i alla fall och det måste jag ju gjort någon gång i augusti eller så.

Vänner, vad trist att du mår så illa. Jag hoppas så att det räcker med sex veckor för dig för själv är jag så trött på att må risigt. Jag blir däremot inte speciellt trött av Lergigan men å andra sidan känner jag inte att det verkar särskilt bra heller den här gången jämfört med förra.

Vänner, jag betvivlar att vi kommer att kunna betala av våra lån någonsin i alla fall!

Vi har precis varit och klappat getter med Iris och tittat på diverse andra djur, aporna var populära. Om ankorna som simmade i dammen sade Iris - men... pippifåglarna blir jätteblöta, vilka DUMMA pippifåglar!

Passionsblomman, oj, är det så långt kvar till besiktningen, vilken tid allt tar! Sedan får vi hoppas att det där plusset behagar dyka upp också.

Koko, ja det måste ju vara för att magen trycker på som du mår så illa, själv måste jag sitta framåtlutad hela tiden för lutar jag mig bakåt så mår jag illa direkt.

Ikväll skulle vi äta middag tillsammans med makens bror och sambo här hemma hos makens föräldrar men de ringde och sade att de skulle bli en kvart sena och makens mamma hade sagt att då börjar vi men ni kommer när ni kommer. Sedan när de kom så stack deras hund och de fick ringa polisen men till sist kom han tillbaka igen så makens pappa fångade in honom och satte honom i långlina och gav honom vatten medan maken ringde till dem och berättade att de kunde sluta leta efter honom och komma tillbaka. När de väl kom drog de med sig hunden till bilen igen och sade att här tänkte de inte äta eftersom vi redan börjat utan dem. De kunde inte tänka sig att vi kunde vara så otrevliga och de hade ju bara varit fem minuter sena och Iris kunde knappast dö av att behöva vänta fem minuter. Fast med allt hundletande hade vi ju i och för sig fått vänta en halvtimme på att börja men själva visste vi ju inte om något annat än att vi skulle börja utan dem... Så jäkla knäppt!