Victory ? jag beklagar verkligen sorgen. Det finns gradskillnader i helvetet också, förstår jag? Kram!
Piggelin ? ni får jättegärna komma och krama oss den 9:e. 
Koko - . Såklart att du får klaga över dina problem med lillebror, trots att de är ?mindre? än mina; jag har ju inte ensamrätt på att vara ledsen och tycka att saker och ting är jobbigt. Det finns plats för alla i tråden; både glada och ledsna. 
Kängu - . Det här med skuldkänslor har vi helt lagt bakom oss, för vi inser att vi omöjligt kan vara så dåliga på att mata, att våra barn skulle krångla med maten av den anledningen. Dessutom utvecklas de ju helt normalt på alla andra områden, och det skulle de inte göra om det var ?spänningar i familjen? som en doktor uttryckte det. Vi har nu fått en ny remiss till ?ät?-logopeden här i Lund, så vi hoppas att vi ska kunna få hjälp där, men jag ska ha tipset om Smaskarna i bakhuvudet.
Jag träffar psykologen i ät-teamet lite då och då, för att prata av mig, och om ett par veckor kommer hon hem till oss för att filma när vi matar Puff, för att vi ska få se det hela i ett ?utifrån?-perspektiv. Kanske kan det ge några tips om hur vi ska komma vidare.
Liten ? tack för kramen! Hoppas att vd snart får tummen ur, så att du kan få släppa ut magen och njuta av den istället.
BS ? nä, att föda väldigt mycket för tidigt är absolut inget jag rekommenderar. Jag är säker på att det är ett mycket större problem än att ha tvillingar, men det räcker mer än väl med en av faktorerna. Så Iris ska bli kirurg? Eller kanske gynekolog och utföra kejsarsnitt? 
PB ? usch, vilken massa elände du råkat ut för. 
Kram!
Nenne ? såklart att det är smått på gång hos er också! När man väl varit gravid en gång har kroppen lättare för att bli det igen, eftersom det då är ett tillstånd den känner igen, berättade en av de allra mest betrodda gynekologerna på KK i Lund för mig, så chansen att det ska lyckas är definitivt större den här gången än sist. Och eftersom det blev ett missfall då måste det ju betyda att det lyckas den här gången (att det går ett snäpp bättre, liksom). Nä, förlåt, nu är jag sådär äckligt jobbigt optimistisk som du inte vill veta av, så jag tar tillbaka det jag sagt. Men jag tänker på dig och hoppas. Kram!
BS igen ? usch, så trist med bråket med din man, men ännu mer trist att han är så nonchalant mot Iris. Förstår att det rann över! Kram!
Frejis ? vi har bestämt oss för att börja med att prova att maken vabbar 50%. Om vi har behov av mer hjälp skriver vår doktor ett intyg för 100% istället, så det finns fortfarande lite resurser kvar att ösa ur.
Tänk att det snart är dags för snitt för dig och det verkar bli på den utsatta dagen; det verkade ju helt osannolikt för några månader sen. 
Sweet ? hej; kul att se dig igen! Jobbigt med svininfluensan, men hoppas verkligen att du och din man inte drabbas, eftersom risken är större att det blir en besvärligare upplevelse för er än för Lilltjejen. Hoppas att hon snart kryat på sig, så att ni får sova lite bättre igen.
Idag var vi hos magdoktorn igen, och det som var riktigt positivt var att Piff gått upp 435 g på 4 veckor. Ansträngningarna med sonden har alltså betalat sig bra. Att han går upp bra i vikt visar också att han inte är mjölkproteinallergiker och att ?systemet? med mage och tarm fungerar som det ska. Idag har han faktiskt också ätit litegrann själv, förvisso pyttelite (ungefär 100 ml av en dagsmängd på 700 ml), men det är ändå betydligt bättre än de senaste dagarna. Som vanligt kommer då hoppet fram om att det ska bli bättre igen, med risk att vi återigen blir besvikna. Fast man måste ju få hoppas lite också, om man ska orka.
Som jag skrev innan får vi ett intyg för 50% vab för maken, och så får vi se hur det funkar. Dessutom ska Piff vaccineras mot svininfluensan, pga att han har problem med luftrören och har en del förändringar på lungorna (pga att han är för tidigt född). Puff däremot kommer inte att vaccineras.
)
Min förra chef hade många dåliga sidor, men en av hans bra var att han inte tyckte att man skulle jobba mer än 40 h i veckan.