I vått och torrt och väntan

??? hur hamnade det tomma meddelandet där? jag har inte försökt skicka något?

Hej Hvidis! Hoppas det går bra att vara själv. Du kommer klara det galan!

Jenny vad läskigt med branden.
Oh mönster, jag har fått riktig lust att skapa. Fast vet inte om jag vågar be dig skicka något till mig för maken kommer nog gå bananas då.
Han frågade senast idag om jag tyckte att jag hann och orkade med att sticka. Klart jag gör!

Fru Bygg, ja det kan vara stressigt att vara ledig. Hoppas promenaden blir skön.
Jag har BF 27 jan. Om du inte lyckas ta dig till datorn när de tär dags så har du ju mitt mobilnr. Bara så vi vet när det händer.

Ja jag skall verkligen försöka ta till vara på tiden hos BM imorgon. Maken är ju med och det är jag evigt tacksam för. Gråta lär jag göra, men det får hon stå ut med.
Jobbiga är nog om hon undrar vad jag är rädd för, just nu känns det som att svaret är ALLT.
Fick lyssna på förlossningsberättelse igår, om en tjej som det hade gått jätte snabbt och lätt för, 3h, ungen hade bara ploppat ut. Men hon som berättade var bara tvungen att trycka på att det hade ju givetvis gjort svinont!!!!! Riktigt jäkla ont gjorde det även om det gick lätt. Jaha tack för infon, och där kände jag mig inte ett dugg lugnare.

Bra!!! att ni slutat!!!

Oj vad bestämd jag verkade, skulle skriva det berömmande o uppmuntrande.

Blommis, ja klart du har rätt i att det är olika från gång till gång och par till par hur man mår och vill hade det med ledighet. Frågar jag maken nu så kommer han garanterat svara att han absolut vill vara med varenda stund första veckorna, men det vet man ju inte hur han känner sedan. Lät då som när vi diskuterade det snabbt i morse att han ville vara ledig och med oss även på sjukhuset. Men det får vi väl lösa då.
Blir bara så otroligt stressad varje gång någon annan skall komma och säga till oss hur vi skall göra eller tänka. Särskilt när det gäller ´förlossningen och tiden därefter.

Har percis kommit till jobbet och måste egentligen springa och hjälpa kollegan. Men vill bara skriva lite snabbt nu efter barnmorskebesöket.
Allt gick bra hon passade på o göra det ordinariebesöket idag också så vi slipper komma tillbaka en extra gång om 1½v. Livmodern var normalstor, hjärtat slår som det skall, mina värden var normala. Dvs jag har inte diabetes trots att jag tittat på godis (och ätit). Tror även att jag druckit både 1 och 10 glas juice. Så än en gång har jag överbevisat första barnmorskan.
Däremot hade jag lite lågt järnvärde, dock bara lite, men hon tyckte det var dags att börja knapra järn.
När vi kom till förlossningssnacket kom tårarna, som vanlligt. Jag försökte sätta ord på rädslan mer än bara ALLT, men var inte superlätt. Ialla fall skall vi få prata med aurora. Hon undrade om jag vill prata med psykolog också, men det känns faktiskt överdrivet. Får jag bara rett ut det här med förlossningen så är det nog lugnt.

Nej nu måste jag gå. HÖrs snart.

Hoho nu har jag lämnat in min ansökan om föräldraledighet. Skumt det kändes, har nog inte riktigt fattat än...

Psykolog väntar jag med tills jag ev känner att det behövs. Har inte tid att springa på allt möjligt bara för att. Lägger nog hellre tiden och tankarna ordentligt på auroran.

BM frågade idag om vi har något arbetsnamn på bebisen. Båda tittade på varandra, och sa sedan nej. Tyckte nog spillevinken lät lite väl fånigt att säga högt till henne. NÅgot kan man väl få ha för sig själv... (delat med hela BT)

Leksi, ojoj UL närmar sig, spännande. Tror nog så gott som de flesta är nervösa innan UL. Jag hade ju knappt känt av spillevinken innan, hade känt något fladder som ajg inte kunde identifiera någon enstaka gång. Och så är det nog för många, vilket gör att man blir lite extra rädd att det skall vara något fel även fast det är helt normalt.

Jag det känns lite som en lättnad!