Ful och elak dumpning.
Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Sitter här och känner mig alldeles tom. I fredags (för tre dagar sedan alltså) gjorde min pojkvän (och fästman med för den delen) sedan åtta månader tillbaka slut med mig.
Vi hade distansförhållande (ungefär 23 mil) och sågs så ofta vi kunde, vilket brukade bli varannan helg eftersom jag hade mycket att göra i skolan och han sin son hos sig varannan helg.
Hela den här veckan har jag haft en känsla av att han ljuger för mig och att något är fruktansvärt FEL, men det har bara varit en magkänsla (kvinnlig intution ni vet..) och ingenting konkret som jag har kunnat sätta fingret på. Så i onsdags frågade jag honom rakt ut om han hade någon annan. Han svarade att jag absolut inte får tro något sådant, jag är den enda som finns i hans liv, han älskar mig så otroligt mycket och det är bara JAG och VI som gäller.
Jag har alltid varit ganska svartsjuk av mig, så jag bestämde mig för att strunta i magkänslan som forfarande skrek att något var fel, och istället försöka lita på honom.
Så, i fredags körde jag alltså de 23 milen till honom och så fort jag såg honom så visste jag att något var fel, även om han betedde sig precis som vanligt. Han friade till mig för fyra veckor sedan, men vi hade fortfarande inte valt ut ringar, utan det skulle vi göra i fredags. Så jag slängde in mina grejer i hans lägenhet och sen åkte vi för att titta på ringar. Hos guldsmeden var han intresserad, frågade frågor om ringarna och sånt. På vägen hem frågade jag honom om det här verkligen var något han ville göra. Han svarade ja. Jag frågade om han var riktigt säker. Återigen ett ja-svar.
Väl hemma hos honom igen så satte jag mig framför hans dator och gick och tittade på hans MSN-loggar eftersom jag visste att jag skulle hitta något där och att det skulle bekräfta det min magkänsla redan sa. Vilket jag gjorde. Hittade en logg med en tjej och den var allt annat än rumsren. Han visade sig naken på webcam för henne, hon skickade både nakenbilder till hans dator och mobilen. Och han sa inte ett ord om mig. Hon frågade om han hade flickvän, och det svarade han "..." på. Till saken hör den att vi tidigare suttit och diskuterat vad otrohet är för oss, och mitt ex sa att han ansåg att det var otrohet att skicka nakenbilder på sig själv/visa sig naken i webcam för någon annan, eftersom det var något man gjorde med sin partner och ingen annan. Så det kom som en chock för mig. Han var otrogen mot mig.
Jag bestämde mig för att fortsätta läsa när han kom in i vardagsrummet, så han visste att jag visste. Han tittade vad jag gjorde, sa "Du borde inte läsa det där" och gick ut ur rummet igen, bara för att komma in två minuter senare, stänga ner fönstret och säga "Du mår bara dåligt om du läser det där". Jag bröt ihop, gick in i hans sovrum och satt och grät i ungefär 10 minuter. När jag kom ut stod han och rökte på balkongen och fipplade med mobilen. Han kom in efter ungefär 10 minuter, ignorerade mig och gick in i köket. Jag följde efter och frågade om han hade tänkt säga något eller??
Han sa att vi borde prata, så vi satte oss i soffan. Han sa att den där tjejen inte var någon alls, bara en flirt. Då påminde jag honom om hans definition om otrohet, och han blev tyst och erkände att han var otrogen mot mig. Min värld rasade.
Men, som om inte det var nog så fortsatte han med ".. men jag har även känslor för någon annan". Jag VISSTE att det var hans ex-fru (som han har en 3,5 år gammal son tillsammans med), så jag frågade om det var hon. Han sa att det inte spelade någon roll vem det var. Jag sa att han i alla fall kunde vara så ärlig att berätta. Han erkände att det var hon. Jag visste det. Jag frågade honom i måndags om det var något mellan dem, och han sa att det är det sista jag någonsin skulle oroa mig för. Det skulle aaaaldrig hända.
Så jag frågade när i helvete detta hände, med tanke på att han friade till mig för fyra veckor sedan. För två veckor sedan pratade han om hur han längtade tills vi skulle skaffa barn tillsammans. För två dagar sedan bedyrade han och lovade att det fanns ingen annan i hans liv, jag var den enda och jag fick aldrig tro något annat. Och för en halvtimme sedan var han OCH TITTADE PÅ FÖRLOVNINGSRINGAR MED MIG! Vad i helvete!?
Han sa att känslorna för henne hade vuxit fram, att det hade börjat pirra när han såg henne. Jaha? När då egentligen? Under de här fyra veckorna? Under de här två veckorna sedan han sa att han ville ha barn med mig? Sedan i förrgår då jag var den enda?
Jag frågade också varför i helvete han lät mig köra till honom. Jag gav honom ett jävligt bra tillfälle att erkänna i onsdags, när jag frågade om han hade någon annan. Han sa att han inte visste att han inte hade lika starka känslor för mig längre.. (!!) förrän han såg mig kliva ur bilen. Då pirrade det inte lika mycket som vanligt. Bullshit. Känslor försvinner inte över en natt. Och varför tog han med mig till guldsmeden och provade ringar?? "Jag trodde att klumpen jag hade i magen skulle gå över under dagen". Idiot.
Samtidigt som han sitter och gör slut med mig talar han om för mig hur mycket han älskar mig. När min mamma ringer vill han prata med henne, och han säger att han vill vara ärlig mot mig och att han inte har några känslor för mig längre. I nästa mening säger han "Jag älskar din dotter så jävla mycket". Eh? Come again?
Ingenting stämmer ju! Varför friade han för fyra veckor sedan? Varför pratade han om barn och våran framtid? Varför säger han att hans känslor försvann så snabbt?? Varför lovade han att det inte var något mellan honom och hans ex? Varför lovade han att jag var den enda? Varför ville han att jag skulle komma dit? Varför kollade vi på ringar??
Jag har ältat det här fram och tillbaka, både med mig själv, min familj och mina vänner. Jag har kommit fram till en teori som kanske stämmer. Vad tror ni om den?
Han började umgås med sin exfru när vi kom hem från norrland, där han friade. Alltså när hon fått veta att vi var förlovade. Jag tror att hon blev svartsjuk över detta och började flirta med honom igen. Min pojkvän (eller ex då..) är riktigt familjekär, och om hon lockade med att de kunde bli en familj igen (det var hon som ville skiljas när de var gifta) så var ju jag det enda som stod i vägen för detta. Så jag tror inte på att han inte känner något för mig, men jag tror att tanken på en familj lockar mer än vad jag kan ge honom just nu. Däremot tror jag inte att han hade tänkt göra slut med mig i fredags om jag inte hade konfronterat honom med vad jag visste. Det var därför han var så förvirrad och sa att han älskade mig samtidigt som han gjorde slut med mig. Han var inte beredd på att ta den diskussionen och han hade inte förberett sig på att göra slut med mig, så han visste inte riktigt vad han skulle säga och allting bara flöt samman. Så han hade nog tänkt avvakta med att göra slut med mig för att se om det skulle bli något med hans ex, och om inte - då fanns jag där.
Det förklarar varför han friade, pratet om framtiden och varför vi kollade på ringar. Det förklarar dock inte varför han var otrogen med en annan tjej??
Jag känner mig helt förstörd och jag fattar ingenting. Jag ligger bara hemma och gråter hela tiden och är alldeles trasig. Det var ju mannen jag tänkt spendera resten av mitt liv tillsammans med. Hela min släkt och alla mina vänner visste att vi planerade bröllop. Jag känner mig förödmjukad, lurad och jävligt korkad.
Hur kunde han göra så mot mig? Hur kunde han ljuga så mycket?
Jag försöker hata honom, men det är jävligt svårt. Älskar honom fortfarande, även om jag börjat se honom i ett annat ljus.
Dessutom var jag inne på hans facebooksida idag (jag vet, borde hålla mig borta men jag kan inte..) där han har statusraden "En underbar helg. Jakt, svampplockning och allmänt skoj Ikväll blir det tvätt och mys i soffan."
UNDERBAR HELG?? Han gjorde slut med sin fästmö på det mest brutala sätt, och han har mage att skriva UNDERBAR HELG! Hur är man funtad då egentligen?? Nog kan jag väl lista ut att han ar med henne och det var därfö det var "allmänt skoj ", men måste han visa det? Han vet att jag kommer läsa det? Då kunde han väl skriva det privat till henne. Det här är alltså en man som är 30 år, men det låter mer som en 15-åring.
Snacka om att sparka på den som ligger..
Min hjärna säger att han är en skitstövel som inte förtjänar mig, men hjärtat är inte riktigt där än. Jag saknar honom så fruktansvärt mycket. Eller ja, egentligen saknar jag väl den personen som jag trodde att han var, inte den personen det visar sig att han verkligen ÄR.
Mår bara så jävla dåligt.. helt trasig och förstörd..
). Och det viktigaste av allt, om han nu är så falsk och dubbelsidig som jag uppfattar honom som: ta inte tillbaka honom när han kommer krälandes tillbaka när han upptäckt att allt inte är en dans på rosor med hans ex heller... 
Hoppas att det går snabbare för dig. Du måste ta bort honom från Facebook!