Är det ingen som HAR barn med på bröllopsfest?

Vad kul att höra hur alla resonerar. Och nej, kanske är det inte en modegrej då, men min personliga åsikt är att jag överallt tycker mig höra att barn inte ska få vara med på bröllopsfester.
I vår bekantskapskrets så har det formligen exploderat med bebisverkstan så det är många som har småbarn, både i släkten och hos vännerna. Vi hade nog aldrig kunnat tänka oss en fest utan barn då vi själva har barn och mina syskonbarn betyder oerhört mycket för mig. Sen så får våra vänner välja själva hur de ska göra men de får ta med sig sina barn om de vill.
Vi ska ha ett rum med tv, papper, kritor o annat pyssel och så ska mina syskonbarn som är 9,10,13 år hålla i fiskedamm för de mindre barnen.

Det enda "problemet" är att jag gärna skulle bjuda alla från min mammas sida av släkten, men då blir vi på tok för många, speciellt när det är familjer med 3-4 barn också.
Så jag sitter och skriver om gästlistan ex antal gånger och blir inte riktigt nöjd med nåt, för hur jag än gör så blir vi antingen för många för lokalen eller så är det 25 barn med helt plötsligt, och där kan jag tycka att det börjar bli lite väl många småbarn.

Jag tycker ju inte att bröllop, iallafall inte vårt bröllop, kommer vara något fylleslag direkt och vi vet ju även vilka det är vi bjuder. Folk brukar i regel inte bli askalas och odrägliga. Hade det varit en förfest hos någon eller nåt annat liknande tillfälle skulle jag nog inte bjuda med barnen. Men just vid bröllop så är det ju kärleken vi firar, inte festandet i sig.

Sen tror jag också att alla inbjudna själva vet när det är dags för läggning av barnen, för så är det ju att vara förälder, har man ingen barnvakt så blir det ju inte en hel natts festande direkt. Våra barn kommer vara hos mormor och morfar och jag skulle tro att de flesta väljer att bryta festen eller ha barnvakt när det börjar bli lite sent. O då kan man ju i så fall passa på att ta ett extra glas om man vill det.

Och om man bortser från vad man nu kan tänkas tycka om barn och alkohol så verkar det vara mycket rädsla för att barnen "förstör", att det gråts i kyrkan, är spring eller att de har sönder nåt. Känns som att man inte riktigt kan råda över såna saker, det är ju inte brudparet som har ansvar över andras barn utan brudparet bjuder till fest och det är föräldrarnas uppgift att se efter sina barn, vilket folk i regel också gör

marrying kind: jag håller med dig, jag gillar inte heller moralpredikan om hur andra ska och inte ska göra. Däremot är det kul att veta hur andra tänker.
Sen finns det ju så klart för och nackdelar för båda sidor, och det är ju väldigt olika vart i livet man befinner sig. För vår del är det mycket fokus på barn och familj bland vännerna, så då är ju inte valet för oss så konstigt.

mirey: nu kanske jag har fel, men jag uppfattade det första inlägget mot dig som var "inte man, utan du" inte som ett påhopp, utan mer en psykologisk grej. Många säger "man" istället för att säga "jag" för att få med andra i sin egen åsikt, istället för att säga såhär tycker jag..
Ja du förstås säkert hur jag menar. Jag brukade själv säga "man" i många sammanhang, men när jag fick det påpekat för mig så har jag nog börjat tala mer ur mitt perspektiv och inte om vad alla andra med mig tycker..

Hoppas du förstår nåt av mitt svammel, hehe