Summan av kardemumman - livets väsentligheter

Nenne: jag vet att du och några till förstår - det är det som är så skönt!

Men så pratar man med bästa väninnan som är singel, vill ha partner, barn - hela familjbiten, så får man lite perspektiv. Jag sitter iaf inte där själv på kvällarna. Och vi är lika gamla så hennes tid börjar rinna ut, så vad hon har att kämpa med är att inse att hon kanske aldrig blir mamma (mer än till plastbarn då). Det är ju liiite tyngre...

Tinga: ja det kanske är soffan som är accenten. Nja vi fick liksom acceptera faktumet och jag tycker fortfarande att tapeten är urcool men svår att kombinera med. Allra snyggast hade väl blivit vita möbler (vi har ju iofs vitt soffbord och vit tv-bänk) men vi kan ju inte ha en vit soffa - det funkar ju inte. Dessutom älskar jag vår soffa som vi har nu - praktiskt tyg och färg och väldigt skön. Inte så gammal heller, så man kan ju inte byta den pga en tapet

Vi köpte ett par soffor av en kompis som skulle byta ut sina mot en ny (de är bara 2 år gamla) och de är grå. Iom att blomman i tapeten är silvrig skulle man kunna tro att de passar bättre än en brun men faktum var att det var "fel" grå, så de såg grådaskiga ut bredvid tapeten. Då funkar vår bruna mkt bättre. En hel vetenskap det här med matchning! (Sånt man kan tänka på när man inte vill tänka alltför mkt på jobbiga ämnen...)

AM: jag kan bekräfta att han är snygg! Och cool liksom...

Alltså de "nya" sofforna köpte vi för att ha i allrummet (ibland glömmer jag att ni i tråden inte vet "allt" )

Men det var kanske brillorna som gjorde cool-effekten?! Min man är ju inte direkt snygg-snygg kanske men han är lång och har en bra hållning (=ser grymt snygg ut i kostym! finns det ngt värre än spinkisar med kutrygg i kostym?). Jag brukar säga att han är stilig - det passar på honom! Men han var jäkligt snygg när vi gifte oss - nyklippt och lite coolt stajlad i håret och så de überfina kläderna. Me like

Haha, jo fast jag vet inte om det är lite överdrivet. Såå snygg är han inte, mat-Niklas är mer modellsnygg i så fall. Men det var min jobbarkompis som tyckte de var lika. (Fö är hennes sambo hur snygg som helst - tänk Freddie!)

Men Lappis - jag har sagt det förut - din man är ju visst snygg! Rent objektivt snyggare än mig skulle jag nog säga (fast jag vill inte byta )

Snaily: var tvungen att kika på vad han har för profilkort nu

Tinga: härligt att huset har gått upp!

Lappis: Ljungberg...

Nenne: grattis - du är värd den!

Nenne: så politiskt korrekt är inte jag. Det finns män som är fula. Det finns tom bebisar som är fula

Det är konstigt för innan jag träffade min man hade jag en viss utseendetyp som jag alltid föll för. Min förra sambo hade precis den typen el ja, såg ut så alltså. Lite sportig fotbollskille typ, lång, smärt, jeans, keps. En sån som är sexig i jeans och vit t-shirt. Men inte ser så bekväm ut i kostym

Ibland kan Miss X säga "han var din typ" och då vet jag precis hur han såg ut.

Men min man ser inte ut så och ändå var det som jag brukar säga "en tegelsten i huvudet" när vi träffades. Den attraktionen jag har känt för honom har jag aldrig känt för ngn annan. Kände aldrig så starkt för min förra sambo som jag ändå var ihop med i 8 år. Konstigt hur man kan falla för ngt utseendemässigt som ändå inte triggar ngt (attraktionen). Sedan tycker jag min man är snygg, bara att han inte är den där sportiga typen.