Gästlisteproblem

Skönt att läsa om andra blivande brudar som har varit i samma situation!

Jag var på picknick i somras med två lite avlägsnare vänner. Där berättade jag att jag och min blivande hade förlovat oss. Eftersom de inte känner mig så väl fick jag förklara att för mig och m2b betyder det att vi kommer gifta oss inom ungefär ett år. Då brast den ena ut: Vad kul det ska bli med bröllop, ska bli jättekul att ordna din möhippa också! Varpå den andra instämde. Det var bara att försöka skratta bort. Vi hörs sällan och de står absolut inte på listan för de som självklart kommer att bli inbjudna till bröllopet, än mindre anordna min möhippa. Känns jobbigt att behöva förklara för dem när det blir dags att deras inbjudningskort inte har kommit bort med posten...

Jag förstår inte hur människor tänker när de tar för givet att de ska bli bjudna på bröllop. Alla bröllop ser ju olika ut beroende på hur brudparet vill ha det. En avlägsen vännina till mig gifte sig för ett par år sedan och jag blev förvånad när inbjudan damp ner i min brevlåda till detta bröllop. Jättekul visst, men jag hade inte förväntat mig det och hade absolut inte tagit illa upp om jag inte blivit bjuden.

Det är precis sådana här situationer som gör att jag inte vill prata för mycket om bröllopsdetaljer med personer jag inte tänkt bjuda Trist men sant. Jag har märkt att ju mer personer får veta om hur vi ska ha det desto mer involverade känner de sig. Att man träffar på varandra då och då och har gemensamma kompisar tycker inte jag gör någon till självskriven på gästlistan. Jag tror att många som inte själva ställts inför att arrangera ett bröllop har en ganska naiv bild av hur det går till. Man tänker kanske att ju fler desto roligare och att brudparet ska bli glada för att man vill komma men har noll koll på plats- och pengabrist eller för den delen att man kanske bara vill ha de närmaste där. Jag hoppas att de flesta av de som hintar att de vill komma på bröllopet kommer ta det bra att de inte blir inbjudna. Tråkigt att inte få gå på bröllop men om ni inte står varandra särskilt nära så blir det väl ingen relationkris?

Man skall bara bjuda dom som man VILL skall komma..det är eran dag!!...det skall alla andra ta hänsyn till. Sedan kan man gott komma till kyrkan även om man inte är bjuden på festen för att visa uppskattning o för att man vill vara närvarande.

Förstår problematiken. Vi kommer nog att hålla tyst om datumet och att det blir bröllop så länge det går dvs tills inbjudningskorten kommer ut just för att undvika sådana här problem. usch! Att folk inte fattar att man kan inte bjuda allt och alla.

Lycka till!

Gud vad skönt att det finns fler!!

Jag är inte ensam

Alltså, man får se helt nya, förvredna och själviska sidor av folk när man förlovar sig /gifter sig/ planerar bröllop. Jag har inte haft "ordentlig" kontakt med 3 av mina gamla "bästa kompisar" vilket jag har accepterat liksom, jag har ju inte heller varit den bästa på att höra av mig men å andra sidan, dem har skitit fullständigt i mig. Så jag accepterade fakta och tog inte illa vid mer än vad som behövdes.

När jag sen förlovade mig, ja guuud, då var vi bästisar helt plötsligt! och visst skulle det bli kul med tjejen som gifter sig först i kullen (dem trodde ju alltid att prinsessan skulle gifta sig först va, som planerade bröllop när hon var 1år)..

Och sen familjen? Gud alltså, jag bryr mig verkligen inte om pappas sida tex, har inte pratat med pappa eller farmor på kanske 10år, så jag bjöd endast min ena farbror o familj för dem är dem enda som har brytt sig & ringt o kollat allt med oss samt som både jag o min bryr har haft kontakt med liksom, så dem blev bjudna på förlovningen o middagen men inte resterande.

Dagen efter får vi alla (framför allt jag & mamma då) samtal från den ena till den andra om vilka idioter vi var och hur kunde man göra så? Och varför blev dem inte bjudna?
men va fan, är det fest som gäller för att man HELT PLÖTSLIGT börjar bry sig eller? Börja få klä upp sig som gäller för slanten eller?

NEJ TACK.

Stå på er! för tusan! Ert bröllop! Stå på dig! och är du ifrån utländsk bakgrund som jag själv, STÅ PÅ DIG EXTRA MYCKET!!!

Håller med alla andra här - man ska definitivt inte bjuda någon som man inte känner eller inte vill ha på sitt bröllop. Det är ju ER dag och NI som bestämmer vem ni vill dela denna speciella dag med.

Bara för att någon kompis berättat åt mej att de tänker gifta sig, så har jag varit glad för deras skull, diskuterat bröllopet lite - men aldrig förväntat mej att bli bjuden. Och några av mina bästa vänner bjöd mej inte, för de hade små bröllop med endast familjerna (dop var inblandat i båda fallen). Och det är deras val och jag respekterar det. Och vi är lika goda vänner fortfarande...

Så - strunta i vad andra tycker "and follow your heart"...

Åhhhh vad ni är gulliga allihopa! Jag tycker verkligen att det är jätteskönt att ni har upplevt samma sak. Eller vänta nu... Klart jag inte vill att ni ska ha upplevt jobbiga saker. Äh, ni fattar...

Nej, det förstår inte jag heller förresten, hur kan man FÖRVÄNTA sig att bli bjuden? Och sen bli ledsen om man då inte blir det?

Asså, är inte det väldigt trångsynt,arrogant sätt liksom?
Jag hade ju för tusan aaaaldrig "bjudit in" mig själv eller förväntat mig en inbjudan sådär. O dem på mitt jobb har förhoppningsvis inte förväntat sig o bli bjudna, endast känt dem i 2-3mån nu men dem är yngre, kanske därför det är skillnad.
Och dessutom hålls vårt bröllop i Libanon så det blir väl för dyrt

Jag känner också igen mig. Jag har en vänninna som jag inte umgåtts med så mycket de senaste åren och lustigt nog är det hon som är mest eld & lågor över att vi ska gifta oss. Tycker det är svårt hur jag ska göra med henne. Hon var inte med på gästlistan innan jag berättade för henne, men nu har hon nog hoppat dit... Om inte annat har det här fört oss närmare varandra igen och hon är supermån om att hjälpa till så mycket hon kan etc, så skulle faktiskt kännas konstigt att inte bjuda henne. Jag hade en 30-års fest här i helgen o på sätt o vis va det lite kul även med tanke på nästa års fest... Jag bjöd rätt många och de flesta står ju även med på gästlistan och alla kom! Jätterörande att alla ville vara med och fira mig. Den här festen fick mig på sätt och vis även att tänka om lite när det gällde några som inte fanns med på listan sedan tidigare eller som jag var osäker på. Nu är jag inte osäker längre =)

Sen tror jag att de som aldrig fixat en större fest, vet inte rikigt vad det innebär med planering, ekonomi, platser i lokalen etc och att det därför kan bli missförstånd om att de gärna vill komma, men inte tänker på att det kanske inte är möjligt. På sätt och vis kan jag då tänka att egentligen är det bara att känna sig smickrad över att de är glada för det stundande bröllopet.