Hur känner ni inför vigselprogrammet, evigheten etc?

Jag tror att det är viktigt att tänka efter när det gäller alla de här sakerna.
Själv märker jag hur jag lätt drunknar i "obetydligheter" som hur slöjan ska se ut, klänningen, skorna, tårtan, inbjudningskorten osv. Det är hemskt roligt att planera, men i slutändan handlar ju ändå bröllopet om detta gigantiska löfte till en annan människa som man faktiskt ger.
Om kyrkan och ett löfte inför Gud känns som den rätta platsen så är den det!
Själv har jag svårt för om båda är uttalade ateister men ändå väljer att gifta sig i kyrkan " bara för traditionens skull", för mig är det lika tokigt som att gifta sig i tex en synagoga om man inte är jude eller i en moské om man inte är muslim. Men om det betyder något på ett djupare plan än bara tradition, på vilket sätt det än kan vara, så är det, känner jag, en annan sak. Men var och en måste ju förstås hitta det som känns rätt för dem.