Vi fortsätter blanda och ge

Jag känner igen mig - det enda som hjälper är faktiskt att de lär sig kommunicera. Jag kan fortfarande tänka ibland "vad skönt att Moa kan säga när hon är törstig och behöver vatten".
Men jag hade en checklista: mat, blöja, sömn, närhet typ. Om inget hjälpte så är det förmodligen bara ett skrik som måste ut!

Vickan: på mig gjorde inte själva moderkaksutdrivandet särskilt ont alls (men då kom den ut på ca 2 krystningar). Usch, stackars dig som blev så uppskrämd!

Det kan vara magknip men det kan också vara att han blir orolig, kanske har han fått för många intryck, det kan vara en utvecklingsperiod, han kan ha en dålig dag el ngt. Alltså jag menar inte bokstavligt talat nu att Televinken kanske fått för många intryck just idag. Men det är en sak som kan göra att de skriker, de kan inte sortera. Alltså, vad jag menar är att man inte så noga kan veta vad det är alla gånger. Ibland tycker jag det hjälper att tänka att de har en utvecklingsperiod - att ngt händer i hjärnan på dem som gör att de inte känner sig lika trygga - och det enda uttryckssättet de har är skriket. Ibland måste man bara stänga öronen (bildligt talat) men jag vet att det är svårt. Men du är inte ensam om att känna så!

Jag tror du har helt rätt i dina tankar om mat Sweet - jag har tänkt åt samma håll.

Jag är mkt coolare när det gäller mat och Moa än vad min man är. Han lägger upp för stora portioner och trugar och trugar. Hon åt jättemycket tills hon var runt 1 och numera (hon är snart 2,5) äter hon jättesmå portioner, mkt mindre än vad hon åt när hon var 1 år. Men det är ju normalt - hon var rätt så knubbig fortfarande när hon var 1 och nu är hon smalare och längre. Om man jämför hennes portioner med våra och tar hänsyn till hennes storlek så är det nog ganska rimligt.
Och jag tror själva trugandet kan leda till problem. Dessutom är det bättre att lägga upp mindre portioner så att hon äter upp och ev får mer istället. Nu blir det nästan alltid så att vi slänger halva portionen (när mannen lagt upp). Det är en diskussion vi för och han är eg i teorin med mig men sedan slår föräldragenen till...

PB: kan du googla på beteckningen på DVD:n och se vad den har för funktioner?

Vickan: igångsättning betyder väl eg bara att de sätter värkstimulerande (ev lägger de väl ngt upplösande först på livmodertappen). Det kan bli så att värkarbetet sätter igång kraftigare när man sätts igång men det behöver inte bli så. Det kan också vara så att det aldrig blir ngt effektivt värkarbete trots igångsättning. Det behöver inte betyda att det gör mer ont även om vissa hävdar att man får ondare värkar pga de är framstimulerade och därmed kraftigare. Själv hade jag värkstimulerande på max under min förlossning eftersom mitt egna värkarbete avtog efter 7-8 cm. Jag kan förstås inte jämföra med hur ont det hade gjort utan värkstimulerande... Det gjorde rejält ont men jag överlevde. Och jag valde bort epidural, så jag får väl skylla mig själv...

Go Vickan Go!

Lappis: men det var du absolut värd! JAg har dock inte testat dem än för jag blev lite omotiverad efter våra diskussioner om det verkligen skulle hjälpa el inte (just nu lutar jag åt inte).

Björn Ferry har jag hört talas om - och jag läste nyligen att han är gift med armbryterskan (hon är ingen kändis BS men de har gjort en dokumentär på henne www.heidiandersson.com/Default.asp&path=5081%2C13114). Vad har han gjort förresten - har han äntligen vunnit nåt?

Tinga: kul att du trivs på jobbet och har vettiga saker att göra!

Japp jag är i Tyskland och har inte tid att läsa svenska tidningar på nätet. Ferry har väl varit ett hopp rätt länge men det har väl inte gått så bra för honom på ett tag va? Det var la kul då att han fick till det...

Hej, ska snart flyga hem - har Vickan fått än? (HInner inte läsa ikapp)

Ah, jag hittade det några sidor bakåt