Jo det är säkert därför.
Fast jag kan ju tycka att det vore sensitivt och moget som trkesperson att känna in, läsa av och lyssna på huruvida den person man har framför sig verkligen behöver lugnas, eller om det mer är så att man bör låta den reflektera lite emllan all information.
Jag tycker för min egen del att jag varit både lugn och sansad och realistisk i den här processen och känner mig lite klappad på huvudet när folk automatiskt utgår ifrån att man är smått hysterisk -och därmed gärna ger lite skojfriskt medlidande åt ens sambo.
Sedan kan jag allmänt känna att jag undrar om folk verkligen blir läkare av lämplighet och intresse för människor, eller om det mer är ett statusjobb man väljer för att göra karriär och få stolta föräldrar.
Ungefär som att många florister borde står och skaaaaapa alldeles ensamma och verkligen inte ha emed folk att göra. När jobbet i själva verket har betydligt mer med människor än med skapande att göra.
Lapinette skrev 2010-01-27 16:44:27 följande:
pb - gillar skarpt din läkare! ... NOT! Fast hon säger väl så för att försöka lugna ned dig.